Etikettarkiv: Volvo Cars

De första DriveMe-familjerna har fått sina bilar

Drive Me, projektet där Volvo Cars, Trafikverket, Lindholmen Science Park, Göteborg Stad, Autoliv och Chalmers samverkar för att testa och demonstrera självkörande bilar,  har nu tagit det ett viktigt steg genom att de första två familjerna har fått sina bilar – specialutrustade Volvo XC90 plug-inhybrider [1].

I första steget kommer bilarna inte att vara självkörande utan Volvo kommer att samla in data och också ta del av familjernas erfarenheter. Enligt projektledaren Marcus Rothoff så har föraren ansvaret för körningen i det här stadiet, men bilen är kapabel till mer självkörande och det kommer att utökas efter hand [2].

– Vi har tekniken, men vi måste vara säkra på att människor förstår den. Det värsta vore en olycka för att föraren inte har varit säker på sin roll. Syftet med projektet är att gå från övervakad körning till oövervakad körning och på vägen dit vill vi få information om hur tekniken upplevs av folk i deras vardag. Det är väsentligt för att hamna rätt när vår första självkörande bil lanseras, säger Marcus Rothoff.

Nästa år kommer ytterligare 3 familjer att få sina bilar och under de kommande åren kommer totalt mer än 100 personer delta i projektet.

Volvo Cars utvecklingschef Henrik Green säger att man arbetar för att lansera en autonom bil på marknaden 2021.

Egen kommentar

När Drive Me-projektet lanserades tidigt 2015 hette det att “I Drive Me-projektet kommer 100 Volvo XC90-bilar att från 2017 kunna köra på infartsleden runt Göteborg, utan att föraren behöver aktivt köra utan kan istället använda tiden till något annat.” Det känns som att man inte riktigt nått ända dit ännu, utan mer om att testfamiljerna ska hjälpa Volvo Cars att utveckla säkerheten för framtidens bilar.

Källor

[1] Swedish families help Volvo Cars develop autonomous drive cars, Volvo Cars Global Newsroom 2017-12-12 Länk

[2] Karin Olander: Här är Volvos nya självkörande bil, Dagens Industri 2017-12-12 Länk

Volvo Cars levererar tiotusentals automatiserbara bilar till Uber

Volvo Cars har tecknat ett icke-exklusivt avtal med Uber om att 2019-2021 sälja upp till 24 000 bilar som är förberedda för automatisering [1].

Det handlar om SPA-plattformen som bl.a. Volvo XC90, XC60, S90 och V90 bygger på.

“Fordonsindustrin genomgår en omdaning genom teknologi och Volvo Cars väljer att vara en aktiv del av den omdaningen,” säger VD Håkan Samuelsson. “Vårt mål är att bli förstahandsvalet för automatiserade delningstjänste-företag runt om i världen, och dagens avtal med Uber är ett första exempel på denna strategiska riktning.”

Källor

[1] Volvo Cars to supply tens of thousands of autonomous drive compatible cars to Uber, Volvo Cars 2017-11-20 Länk

Rön från svenska forskningsprojekt: Del II

Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.

Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.

Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.

Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.

Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.

Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.

Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.

Toyota tar det säkra före det osäkra

Vid ett seminarium hos Toyota Research Institute sade chefen Gill Pratt att fordon på SAE-nivå 5 kommer att kräva en ny nivå av artificiell intelligens som ännu ingen vet hur den ska byggas [1].

“Om någon anger en tidplan för nivå 5, pressa dem hårt med frågor. Vi är i de första dagarna av en lång resa,” sade Pratt.

Toyota tar det säkra före det osäkra vad gäller utvecklingen av autonoma bilar, med målet att nå noll dödade i trafikolyckor involverande teknologin. “Vårt mål är att skapa en bil som aldrig orsakar en olycka, oavsett vad föraren gör,” sade Pratt.

På vägen dit har redan utvecklat ett antal olycksundvikande system, vilka efter 2020 kommer att följas av mer avancerade funktioner som kommer att tillåta att föraren släpper ratten (SAE nivå 2).

Egen kommentar

De olika fordonstillverkarna har verkligen olika syn på hur snabbt det kommer att gå, med Tesla som kanske har den snabbaste tidplanen medan Audi ju lanserat en nivå 3-bil (med dispens från myndigheterna) och alltså Toyota och till exempel nog även Volvo Cars alltså är mer försiktiga.

Källor

[1] Toyota taking a cautious safety-based approach to autonomous driving, Autovista Group 2017-11-07 Länk

Rön från svenska forskningsprojekt

För ca 10 dagar sedan hölls en resultatkonferens i forskningsprojekten AIMMIT och HATric. Dessa projekt har involverat flera parter, bland andra Volvo Cars, VTI, Chalmers, Semcon och RISE Viktoria och delfinansierades av FFI. Konferensen bjöd på flera presentationer från studier som gjorts inom dessa projekt. Den hölls på Volvo Cars i Göteborg och drog till sig ca 70 deltagare.

Här är en kort sammanfattning av tre presentationer, fler kommer i nästa nyhetsbrev.

Niklas Strand och Christina Stave från VTI presenterade en studie som utforskat förarnas upplevelser och erfarenheter med Pilot Assist i Volvobilar. Studien är baserad på semi-strukturerade djupintervjuer med förare. Intervjuerna gjordes vid fyra tillfällen: innan förarna fick bilen levererad för att ta reda på deras förväntningar, strax efter att föraren hade hämtat sin nya bil, efter en vecka samt efter ca 3 månader.  Studiens resultat tyder på att förarnas mentala modeller av hur bilen fungerar hade utvecklats med tiden. Däremot hade inte deras förståelse av själva Pilot Assist utvecklats så mycket. Förkunskaper och informationen som köparna får hos återförsäljaren spelar stor roll för hur de använder och upplever systemet.

Pontus Wallgren från Chalmers pratade också om en studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer med bilförare (13 män, 1 kvinna). Studien visar att många hade svårt att föreställa sig vad en automatiserad bil skulle kunna vara och hur den skulle kunna användas. Det fanns dock tydliga skillnader beroende på tidigare erfarenheter. Väldigt få pratade om vad de skulle kunna göra i bilen medan den framförs av automationen. Likaså hade de inga djupa tankar om gränssnittdesign. När deltagarna blev tillfrågade var automatiserade bilar skulle kunna användas konstaterade många av dem att det är framförallt motorväg och landsväg. De hade svårt att föreställa sig hur en automatiserad bil skulle kunna fungera i Tingstadstunneln. Bland fördelarna som lyftes fram var att det var roligt/spännande, säkerhet och miljö. Bland utmaningarna nämndes tekniken, systemförmågan, ansvarsfrågor, mix av olika bilar, ”big brother” och kostnad.

MariAnne Karlsson från Chalmers pratade om utmaningar med att utveckla konceptuella ramverk för design av interaktion i automatiserade fordon. Baserat på bland annat intervjuer med representanter från industrin är en slutsats att det finns två tydliga sidor – säkerhet och upplevelse. I framtiden behöver dessa integreras på ett bättre sätt men det finns ingen enkel väg framåt. En annan observation från studien är att i-et i HMI har olika innebörd inom en och samma grupp. Betyder det interface eller interaktion?

Autoliv i samarbete med MIT AgeLab

Autoliv inleder ett två årigt forskningssamarbete med  Massachusetts Institute of Technology (MIT) AgeLab [1]. Samarbetet går ut på att utveckla en delvis automatiserad bilprototyp baserad på artificiell intelligens och med människan i centrum.

Enligt forskningschefen på Autoliv, Ola Boström, räcker det inte att införa säkerhetssystem i fordon. För att undvika olyckor måste också tilliten till tekniken byggas upp hos människor, och det hoppas man kunna åstadkomma genom det nya samarbetet.

Troligvis kommer resultaten från samarbetet att föras in i utvecklingen på Zenuity, Autolivs och Volvo Cars gemensamma satsning.

Källor

[1] Autoliv. Press releases. Autoliv and MIT AgeLab to collaborate in the research of autonomous vehicle systems. 2017-10-11 Länk

FFI Trafiksäkerhet & automatiserade fordon: Knö dej in!

I onsdags hölls årets resultatkonferens inom FFI-programmet Trafiksäkerhet & automatiserade fordon. Programmet har tills nu finansierat 143 projekt, varav 39 pågår. Budgeten totalt är ca 130 Mkr/år varav ca 66 Mkr/år i statliga bidrag.

Här kommer en kort sammanfattning om det som berörde automatiserade fordon.

Driver-centred motion control of heavy trucks
Kristoffer Tagesson, Volvo Lastvagnar, presenterade sitt doktorandarbete om reglering av tunga fordonskombinationers rörelser i både längs- och sidled, för att hjälpa föraren i kritiska situationer.

The potential of electric propulsion in collision avoidance functions
Aditha Arikere från eAAMs projekt handlar om att reglera fordonsrörelser med hjälp av elmotorerna i elbilar, som ju har snabbare respons och är mer reglerbara än förbränningsmotorer.

Noggrann satellitbaserad fordonspositionering med lågkostnadskomponenter
Per Sahlholm från Scania har utvärderat om lågkostnads GNSS (GPS/GLONASS/GALILEI)-mottagare, ihop med befintliga referensstationer samt tröghetssensorer för död räkning i t.ex. tunnlar, kan ge tillräcklig positionering för automatiserade fordon. Resultaten visar att det går att nå ca 5 cm noggrannhet med komponenter som kostar några hundra kronor, så länge som signalen inte uteblev längre sträckor än 45 m åt gången. Testerna gjordes med en enkanals-mottagare, men för att få tillräcklig uppstartstid (t.ex. när man kommer ut ur en tunnel) behövs en tvåkanalsmottagare.

Traffic safety: confined area to public road
Johan Tofeldt från Volvo Lastvagnar presenterade ett projekt där man maxutrustat en lastbil med sensorer, för att kunna självköra inom ett avgränsat område på en godsterminal. Det visade sig vara svårare än man hade trott av flera skäl. Man använde sig i praktiken huvudsakligen av GPS/RTK-mottagare i kombination med LIDAR.

Virtual method to optimize system for cleaning performance
Farin Daryosh från Volvo Cars beskrev arbetet med att ta fram beräkningsmetoder för nedsmutsning av t.ex. kameror och andra sensorer på utsatta ställen. Syftet är att designa form och position för sensorer för bästa prestanda samtidigt som man kan minimera användandet av rengöringsmedel. Arbetet inkluderade studier på mikronivå av partiklar och hur smuts fastnar på ytor.

A-Drive
Julia Nilsson från Zenuity presenterade sin doktorsavhandling som handlar om att optimera fram trajektorier (fordonsbanor) för självkörande fordon, genom att i förväg identifiera luckor i tid och rum som fordonet kan förflytta sig mellan t.ex. vid en omkörning. Fördelen är att man i förväg vet hur förflyttningen mellan dessa luckor kan ske och också när man senast kan avbryta en manöver. För körning i tät trafik uppstår kanske inga luckor, och då kan man istället “knö sig in” genom att glida mellan filer och inte se omgivande fordon och luckor som bara rektanglar; ungefär som en mänsklig förare får göra.
En kommentar från publiken var att ISO-arbete med att standardisera automatiserade filbyten har påbörjats.

Säkerhet och självkörande personbilar
Lotta Jakobsson och Trent Victor från Volvo Cars avslutade med att spana in i framtiden. Två viktiga budskap var:

  1. Människan är dålig på att övervaka, så automatiserade bilar måste klara att hantera situationer utan förarens ingripande. Det går snabbt att (över)förlita sig på systemen.
  2. Dagens skyddssystem (säkerhetsbälten, strukturer, airbags) är gjorda för upprätt sittande passagerare som är vända rakt fram. I framtidens självkörande bilar kan passagerarna ligga, halvligga, sitta vända åt annat håll vilket då gör att åkandeskyddssystemen måste konstrueras om från grunden. Man kan inte förutsätta att automatiserade fordon aldrig krockar (de kan t.ex. bli påkörda)!

Born to Drive

Förra veckan demonstrerades resultaten från forskningsprojektet Born to Drive, där man tagit fram en lösning där bilar kör själv från tillverkningsbanan till uppställningsplats för transport [1].

Bakgrunden är att bilar rangeras väldigt många gånger, runt 25, från det att de tillverkas till att de når slutkunden. Genom att automatisera hela eller delar av dessa kan logistik-kedjan bli både effektivare och säkrare, när de kan parkeras tätare och personal inte behöver befinna sig bland bilar som kör.

Samtidigt innehåller moderna bilar i princip all teknologi som krävs för att (långsamt) köra själva inom fabriksområdet. Born to Drive bygger helt på mjukvara. Systemet innehåller också en trafikledningsfunktion.

Projektet har genomförts av Actia Nordic, Combitech, Consat, Semcon, Trafikverket, RISE Viktoria, Volvo Cars och VTI.

Källor

[1] Ny forskning skapar förarlös logistikkedja, Pressmeddelande RISE 2017-09-15 Länk

Israeliska start-ups i DRIVE

Förra nyhetsbrevet hade ett referat från ett amerikanskt start-up-seminarium. Vi fortsätter idag på det inslagna spåret.

Israeliska mobilitets-centret DRIVE i Tel Aviv samlar ett 30-tal start-up-företag verksamma inom framtida mobilitet, varav 10-15 st deltar i centrets acceleratorprogram där de får chans att vidareutveckla sina idéer i samverkan med centrets partnerföretag, bland dem Honda och Volvo Cars. I måndags 4 september var Volvo Cars värd för ett seminarium där 8 av DRIVEs dessa företag visade upp sig. Här är en kort beskrivning av deras produkter.

  • Arbe Robotics utvecklar en högupplöst 4D-radar med 110 graders synfält och 50 Hz frekvens som bland annat kan detektera små rörelser som till exempel ett barn bakom en bil.
  • Caaresys har tagit fram en lågkostnads-sensor som kan detektera och klassificera personer i en bil, samt också t.ex. se om de andas, är stressade, trötta e.d.
  • Cycuro har skapat en molnbaserad plattform för realtids-validering av data för att skyddas från manipulation.
  • Exo Technologies erbjuder GPS med hög noggrannhet till under 15 cm, genom att kontinuerligt beräkna satelliternas verkliga lägen. I vanlig GPS är lägena inte tillräckligt ofta uppdaterade vilket gör att informationen som sänds ut från satelliterna blir felaktig, upp mot 2 m. Ingen ny hårdvara krävs.
  • Fleetonomy har tagit fram en plattform som optimerar rutter för bildelningstjänster.
  • Hailo har utvecklat en processor anpassad för AI med låg kostnad och hög effektivitet.
  • Lynx är en samåkningstjänst som matchar person- och reseprofiler och också innehåller en betalningstjänst.
  • RFISEE har tagit fram en radar med hög upplösning, 3D-kapabilitet och låg kostnad.

Telematics Valley International Conference 2017 – dag 1

Skrivet av Camilla Stålstad, RISE Viktoria

Årets Telematics Valley konferens gick av stapeln den 5-6:e september i Göteborg, närmare bestämt i Volvo Cars lokal Volvohallen. Temat för året var ”A connected and Autonomous Brand New World – What is going on in the automotive industry and smart cities?”. Konferensen, som lockat närmare 160 deltagare, inleddes för den som ville med en guidad tur i Volvo Cars fabrik.

Konferensens första session hade temat ”Enabling autonomous driving and connected vehicles”. Sessionen modererades av Magnus Gunnarsson från Ericsson och bestod av tre presentationer.

Första presentationen hölls av Maria Grazia Verardi från Live Traffic Data LLC. Presentationen med rubriken ”Is traffic signals Infrastructure ready to be connected to the IoT? – An insight into the current and future status in the US and Europe” handlade om de fördelar uppkopplade trafikljus kan ge för såväl självkörande som manuellt framförda bilar. Även möjliga affärsmodeller för tekniken presenterades och Maria lyfte bland annat fram att försäkringsbolag kan vara intresserade av att betala för tillgång till data gällande trafikljusens status vid ett olyckstillfälle.

Per Ljungberg från Ericsson ersatte kollegan Håkan Andersson under presentationen ”5G – a unified technology solution for Automotive and ITS use cases” som handlade om den teknologi som ska möjliggöra för fordon att kommunicera både med varandra, med sin omgivning (infrastruktur och personer) och med olika molntjänster. 5G eller ”New Radio” (NR) som nu utvecklas ska ge både större kapacitet och lägre energiförbrukning och bedöms finnas allmänt tillgänglig år 2025.

Sessionens sista presentation ”How to achieve trust in autonomous vehicles? How can we ensure that the vehicles will not be hacked?” hölls av Tomas Olovsson från Chalmers. Tomas menade att det inte är möjligt att bygga felfria system utan att vi istället måste kunna hantera problem som uppstår. För att vi ska kunna lita på säkerheten i självkörande bilar måste man designa för säkerhet redan från början bland annat genom säkerhetsklassning av olika funktioner och certifiering av kritiska funktioner. Särskilt lyfte han fram vikten av att separera olika system från varandra så att det inte går att påverka ett kritiskt system via ett icke kritiskt system.

Dagens andra session var på temat ”What about safety? – Will we achieve the Vision Zero in a world with autonomous cars?” och modererades av Håkan Sivencrona från Zenuity.

Första presentation som hade titeln ”Realtime information for enhanced safety” hölls av Matti Seimola från V-Traffic och visade hur insamlad data gällande älg- och renobservationer på och nära vägar kan användas för att åstadkomma en markant minskning av antalet viltolyckor, trots att mängden data är relativt begränsad. Mellan 1 500 -2 000 viltolyckor beräknas kunna undvikas under 2017 tack vare en teknik som just nu testas i Finland.

Andra presentationen hölls av Karin Eklund från Semcon som i presentationen ”Just because it’s connected doesn’t mean it’s smart” ifrågasatte om uppkopplade produkter verkligen alltid är smarta. Ett automatiskt system måste kunna tolka användarens intentioner, vilka kan variera även om situationen är densamma, något som också är viktigt att ta hänsyn till vid utveckling av automatiserad körning. Karin lyfte också fram vikten av att det alltid måste vara möjligt att återkalla/återställa en åtgärd om systemet tolkat användarens intention fel.

Roberto Sicconi från Telelingo höll en presentation på temat ”Let’s make driving safe again!” där han visade en produkt som Telelingo höll på att utveckla. Produkten som syftar till att kunna förse förare med situationsanpassade varningar och instruktioner skulle även kunna användas för självkörande bilar för att hantera överlämning från självkörande läge till föraren. Systemet baserade informationen till föraren på en kombination av en analys av förarens uppmärksamhet med information om risker i bilens omgivning.

Sessionens sista presentation var på temat ”How do we get safe autonomous road vehicles?” och hölls av Rolf Johansson från Zenuity. Rolf beskrev hur arbetet med trafiksäkerhet har gått ifrån att fokusera på passiv säkerhet via aktiv säkerhet till vad han kallar ”taktisk säkerhet” vilket handlar om att undvika att farliga situationer alls uppstår. För att besvara frågan om hur vi får säkra självkörande bilar gick Rolf hela vägen tillbaka till antiken och menade att det handlar om att ”Know thyself” och ”Nothing overmuch”.

Let’s do it!” var rubriken på dagens tredje session, som modererades av Håkan Carlund från SAS Institute.

Sessionen inleddes med en presentation av Marcus Rothoff från Volvo Cars med rubriken ”The journey to Autonomous driving in Gothenburg”. Presentationen beskrev det pågående projektet DriveMe där självkörande bilar testas av vanliga förare i verklig trafik. Volvo Cars har som mål att ha sin första ”unsupervised AD car” på marknaden år 2021. Marcus lyfte fram det faktum att Volvo Cars tar på sig ansvaret för sina självkörande bilar som en förutsättning för att kunderna ska kunna lita på tekniken.

Maria Stenström från Göteborgs Stads Parkering AB höll en presentation på temat ”Self-parking cars – parking as an accessibility issue in sustainable urban development”. I presentationen pekade hon på de många fördelar som kan nås genom att bilarna kan parkera själva; ca 10-15 % minskad parkeringsyta, minskat behov av att åka omkring och leta efter parkeringsplats, minskad otrygghet då föraren inte behöver åka med bilen in i garaget samt ekonomiska besparingar genom placering av parkeringsytor på mindre centrala platser.

Sista presentationen för dagen hade rubriken ”Testing of Connected and Automated vehicles in Tampere” och hölls av Johan Scholliers från VTT Technical Research Centre of Finland. Presentationen beskrev den testsite för självkörande fordon som är under uppbyggnad i Tampere i Finland. Utöver själva testbanan som är ca 40 km lång och består av olika vägtyper utvecklas även verktyg och processer för test och certifiering av självkörande fordon. Man har även tillgång till en mindre fordonsflotta som anpassats för automatiserad körning.

Punkter som lyftes återkommande under dagen var framför allt att resan mot själkörande bilar är lång och består av många små steg, men för att komma någon vart är det viktigt att testa i praktiken och att göra det i samarbete, ingen aktör kan lösa detta på egen hand. Under paneldiskussionerna som följde efter varje session kom intressanta frågeställningar upp, bland annat om inte den ökade automatiseringen och de allt säkrare bilarna i själva verket kan leda till att förare tillåter sig själva att fokusera mindre på körningen, och om tidigare säkra bilar blir mindre säkra i och med att man vänjer sig vid ännu säkrare bilar och på så sätt tappar förmågan att hantera bilar som saknar de senaste förarstödsystemen.