Etikettarkiv: Drive Sweden

Vision Zero 2017

I mitten av juni anordnade Näringsdepartementet, Trafikverket och Transportstyrelsen en tvådagars konferens om nollvisionen i trafiken, Vision Zero 2017. Bland deltagarna fanns världens ledande experter, ministrar och beslutsfattare från Afrika, Amerika, Asien och Europa. Likaså var programmet fullspäckat med både inhemska och utländska talare.

Konferensen gick ut på att diskutera trafiksäkerhet på en strategisk nivå, och hur visionen om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken kan uppnås. I många fall användes den ”svenska modellen” och trafiksäkerhetsarbetet som en referenspunkt – att uppnå lika stor reducering i antalet dödade och skadade i trafiken är något som många strävar efter. Och vad är då hemligheten bakom den stora framgången? Kortfattat handlar det om ett långsiktigt arbete, gott samarbete mellan olika aktörer och ett systemperspektiv.

Här är en kort sammanfattning av några föredrag som jag deltog på som berörde automatiserade fordon.

  • Infrastrukturmininstern Anna Johansson inledde konferensen. Hon pratade om att transportsystemet för första gången är en del i FN:s mål för hållbar utveckling. Hon påpekade också att trafiksäkerhetsarbetet behöver intensifieras globalt, och att vi i Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och kan bidra med kunskap och erfarenhet från nollvisionsarbetet.
  • David Ward från Global New Car Assessment Programme (Global NCAP) pratade om vikten av att fordonen testas och utvärderas av oberoende parter. Han påpekade också vikten av systematiska utvärderingsmetoder. Att uppmuntra automatiserad körning är med på organisationens prioritetslista för 2030, men den hamnar i skuggan av andra lösningar som ESC (Electronic Steering Control), AEB (Autonomous Emerging Braking), ISA (Intelligent Speed Adaptation), och M-ABS (Motorcycle Anti-Lock Brake System). Storskalig implementation av dessa system i utvecklingsländer väntas spara många liv eftersom antalet fordon väntas öka kraftigt.
  • Björn Anwall från Volvo Cars underströk att trafikolyckor, trängsel och utsläpp är våra stora utmaningar. Automatiserade, elektrifierade och delade fordon är svaret på detta. Volvo Cars vision är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i en Volvobil 2021, att ha 1 miljon elektrifierade fordon på marknaden 2025 samt att ”ge tillbaka” en vecka av kvalitetstid per år 2025. För att uppnå allt detta behövs ett tätt samarbete mellan myndigheter, akademi och industri. Myndigheterna kan stödja utvecklingen genom att exempelvis förse fordonen med ruttinformation vid vägbyggen.
  • Claes Tingvall från ÅF/Monash University pratade om vikten med innovation. Han presenterade sex innovationsregler. Bland dessa finns följande:
    a) If you cannot express the need for innovation in an innovative way, you need to go home and rethink
    b) Develop criteria, test methods, critical limits and test demos early to drive innovation
    c) Never give up, sometimes it can take 50 years to be understood!
  • Ola Boström från Autoliv pratade om hur körning med nedsatt körförmåga (imapired driving) kan förhindras. Viktigt är att utgå ifrån att fordonet och människan är ett gemensamt kognitivt system som delar kontroll och som måste kunna lita på varandra om samspelet ska fungera. Att skapa lagom mycket tillit är viktigt – för lite eller för mycket tillit till ett tekniskt system kan ha negativa konsekvenser. För att uppnå detta behöver fordonsindustrin generellt sett ha mer inslag av forskning kring mänskliga faktorer.
  • Catharina Elmsäter-Svärd från Drive Sweden påpekade att ett smart transportsystem behövs för att uppnå nollvisionen. Liksom representanten från Volvo Cars var hon inne på att automatiserade, elektrifierade och delade fordon är framtiden. I detta är det viktigt att tänka på att nya mobilitetsformer kommer förbättra livskvaliteten för många funktionshindrade.
  • Jag (Azra Habibovic) pratade om utmaningar med dagens teknikreglering i fordonen i Europa i förhållande till den alltmer ökande mängden av mjukvara i fordonen. Idag tar myndigheter mycket ansvar för säkerheten genom att i detalj specificera kraven som ett fordon behöver uppfylla och hur dessa ska utvärderas och godkännas. Det är en process som lämpar sig för godkännande av mekaniska komponenter, men blir svårare att tillämpa för system baserade på föränderlig mjukvara.

Materialet från dessa och andra presentationen från konferensen hittar ni här.

Utmaningar kopplade till introduktionen av autonoma fordon

Ny Teknik har intervjuat Jan Hellåker som är programansvarig för Drive Sweden (som samlar olika aktörer för att skapa framtidens mobilitet) om utmaningarna med införandet av självkörande bilar [1].

Hellåker menar att trots den ”hype” som råder i branschen just nu är det viktigt att se det ur ett samhällsperspektiv och se självkörande bilar som möjliggörare av samåkning och bildelning. Han hänvisar även till omvärldsanalyser som tyder på att unga mer efterfrågar mobilitetstjänster än att äga fordon. Att produktionsvolymen skulle minska tror han heller inte på, utan tvärtom kommer fordonen användas mer och därmed slitas ut snabbare. I framtiden ser han också att alla personbilstillverkare startar någon form av affärsverksamhet kring mobilitetstjänster, där de som inte hoppar på det tåget kommer att uppleva ett ”Kodak-moment”.

Den största utmaningen är den gällande lagstiftningen, som inte går lika snabbt som teknikutvecklingen. Trots det anser han att de flesta är medvetna om brådskan med att lösa detta.

Källa

[1] Kristensson, J. Expert: Trafiken kokar igen med självkörande bilar, 2017-04-12 Länk

Volvo-seminarium om konvojkörning

Fredagen 18 mars arrangerade Volvo ett seminarium om automatiserade fordon som var födelsedag för Volvos deltagande i EU Truck Platooning Challenge. Vi skrev 14 mars om satsningen som är ett initiativ av det holländska EU-ordförandeskapet.

Volvo deltar med en konvoj med tre fordon, ett 16 m standardfordon, ett 24 m fordon som är normalt i Sverige samt ett 36 m High Capacity Transport (HCT)-fordon som används i svensk försöksverksamhet. Volvo vill på så sätt skapa diskussion om vägen till bränslebesparing. Jämfört med standardfordonet är besparingen 16% med 24 m fordonet och med HCT-fordonet 27%. Besparingen med kolonnkörning anges av Volvo till 7% i den konfiguration som är med i eventet, men potentialen är 15%.

Förutom presentationer genomfördes en panelutfrågning. Torbjörn Holmström, Chief Technology Officer för Volvokoncernen, sade att Volvos kunder vet att man sparar bränsle med konvojkörning redan med manuell körning, men tekniken hjälper ytterligare. Anders Kellström, projektledare för Volvokoncernens deltagande i EU Truck Platooning Challenge, svarade på frågor att dynamisk formering av konvojer och affärsmodeller för att fördela besparingar inom en konvoj ännu inte är lösta. Mixade konvojer är ännu inte möjligt men tekniken skall tas fram i det nya initiativet.

Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket, sade att det finns många miljövinster med konvojkörning, men att effekterna på trafiksäkerheten måste utvärderas. Trafikverket är förberedda för försök på fyrfiliga vägar men inte på 2+1-vägar. Johan Nyhus (s), ordförande i Trafiknämnden i Göteborg, sade att stadens främsta utmaning är att samsas om utrymme och att automatisering hjälper. Han uppskattar de samarbeten som pågår och utlovade att Göteborg kommer att ha en stadsdel med automatiserade transporter före 2030.

Catharina Elmsäter-Svärd (m), som är ordförande i Drive Sweden och före detta infrastrukturminister, berättade att politiken går från intresse till handling: ”ingen politiker är emot mer jobb och bättre miljö”. Sverige skall vara ledande inom automatiserade transporter.

Automatiserade transporter ett av fem nya strategiska innovationsprogram

VINNOVA, Energimyndigheten och Formas meddelade igår [1] att man satsar gemensamt 430 miljoner fram till 2018 kronor på fem nya innovationsprogram, varav ett är automatiserade transporter, som kommer att ledas av Lindholmen Science Park [2] med Jan Hellåker som programledare och Catharina Elmsäter-Svärd som styrgruppsordförande.

Visionen för detta s.k. SIP är att Sverige ska positioneras som ledare inom automatiserade transportsystem, bidra till att uppnå de transportpolitiska målen och underlätta en utveckling av ett hållbart Sverige. Inom SIPet ska genomföras insatser för forskning och innovation, bland annat genom öppna utlysningar där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation inom området.

Den än så länge preliminära offentliga finansieringen för programmet är 2 miljoner kr 2015 och därefter 20 miljoner kr per år 2016-2018, totalt 62 miljoner. Till detta kommer annan finansiering från övriga intressenter.

Strategiska innovationsprogram är en långsiktig satsning och kan vara upp till 12 år. De kommer att utvärderas vart tredje år utifrån ledarskap, resultat samt måluppfyllelse.

Källor

[1] 430 miljoner kronor för ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige, VINNOVA 2015-04-21 Länk

[2] Svensk kraftsamling för smarta städer, hållbara transporter och framtidens jobb, Lindholmen Science Park 2015-04-21 Länk