Etikettarkiv: Chalmers

Rön från svenska forskningsprojekt: Del II

Förra gången rapporterade vi om några föredrag från resultatkonferensen i FFI-projekt AIMMIT och HATric. Här kommer fortsättningen.

Jan Andersson från VTI presenterade å Igancio Solis vägnar en studie som undersökt hur Pilot Assist (automationsnivå 2) påverkar förarbeteende och om det möjliggör bättre engagemang i icke-körrelaterade aktiviteter (ett visuellt spel på en pekplatta) jämfört med manuell körning. Studien utfördes i verklig trafik och involverade 21 förare som delades i två kategorier: de som hade tidigare erfarenhet av Pilot Assist och oerfarna. En generell slutsats är att alla förare tittade mindre framåt och mer mot instrumentpanelen när Pilot Assist var aktiverad (det är på instrumentpanelen som det visas om Pilot Assist är aktiverad eller ej). Däremot var de flesta sämre på att spela när Pilot Assist var aktiverad – något som inte går hand i hand med andra studier och allmänna förväntningar att automationen ska möjliggöra för förare att ägna sig åt andra aktiviteter. En annan slutsats är att erfarna förare använde Pilot Assist längre tid än de oerfarna. Likaså ägnade de sig mer åt spelet samt gjorde fler omkörningar.

Mikael Lung Aust från Volvo Cars pratade om kontrollöverlämning mellan föraren och bilen och vice versa, och om förarna vinner något på att ge kontrollen till bilen. Svaret är ja, givet att förarna litar på bilen tillräckligt mycket och upplever att de inte behöver övervaka trafiken runtomkring. När förarna uppnått denna nivå av tillit är de benägna att helt ägna sig åt andra (och mer intressanta) aktiviteter. Men då är de inte längre förare utan snarare kontorsarbetare eller någon som slappnar av hemma. Designers kan därmed inte förvänta sig topp-prestanda omedelbart efter att bilen ber ”förarna” att återta kontrollen. På det viset är det mer lämpligt att prata om en persons rutiner inför bilkörning (t.ex. hur man ställer ifrån sig läsplatta, ställer stolen, etc.) snarare än förarreaktion. En konsekvens är också att typen av återkoppling från bilen gör att dess design blir oväsentlig och obemärkt.

Lars-Ola Bilgård från Chalmers presenterade preliminära resultat från en studie som utforskat hur bilens körsätt påverkar tillit hos förare. Studien har genomförts på testanläggningen AstaZero och involverat 18 förare. Varje förare fick uppleva två körsätt: ekonomiskt och sportigt. Bilen färdades hela tiden i automatiserat läge och föraren fick ingen återkoppling via grafiska gränssnitt. Initiala resultat tyder på att ekonomiskt körsätt föredras av många i säkerhetskritiska situationer eftersom det på ett tydligare sätt indikerade bilens intentioner. Sportigt körsätt är dock att föredra i andra situationer eftersom det upplevdes mer effektivt.

Helena Strömberg från Chalmers pratade om hur både förarens och fordonets roll förändras med ökad automation och att de behöver skapa ett nytt förhållande till varandra. Detta kräver metoder som adresserar det förhållandet tidigt i designprocessen. En sådan metod skulle kunna vara att välja en metafor som en vägledande princip för samspelet. Detta har utforskats i en serie av studier och resultaten tyder på att denna princip har potential men att valet av en metafor är svårt och att det påverkas av olika faktorer.

Christoffer Kopp från Volvo Cars påpekade vikten av att det ska vara klart för föraren i ett automatiserat fordon vem som är ansvarig för körningen. Designers behöver därför ha som utgångspunkt att skapa ”mode awareness” snarare än att eliminera ”mode confusion”, vilket är något som många fokuserar på idag. Han pratade också om att tillit och hur mycket som en förare engagerar sig att övervaka trafiken när han/hon färdas i ett högt automatiserat fordon förändras över tid. En studie som utförts på testanläggningen AstaZero tyder dock på att tillit kan uppnås snabbare än vad man tror.

Jan Nilsson från Semcon, min kollega Jonas Andersson och jag (Azra Habibovic) presenterade en studie som utforskat upplevelsen av kommandobaseradkörning i högt automatiserade fordon, som möjliggör för föraren att påverka bilens taktiska beslut som t.ex. tala om för fordonet att köra om framförvarande fordon när detta är möjligt. Studien genomfördes i en körsimulator och involverade 16 förare. Varje förare fick testa två olika multimodala gränssnitt som användes för att påverka bilens taktiska beslut. Resultaten tyder på att kommandobeserad körning är önskvärd, speciellt på motorväg och landsväg. Det ger förarna en känsla av att vara i kontroll. Vidare visar resultaten att gränssnittet som baserades på gester och visuell återkoppling upplevdes bäst av förarna.

5 krav för framgångsrika självkörande bilpooler

I ett “white paper” utgivet av Daimlers bilpoolstjänst Car2Go beskrivs fem krav för att framtidens automatiserade elbilspooler ska bli framgångsrika [1]:

    1. Professionell hantering av fordonsflottan: att med hjälp av algoritmer och erfarenheter optimera när bilarna ska städas, tvättas och underhållas.
    2. Behovs-prediktering, så att det finns tillräckligt med bilar när och där kunderna vill ha dem, med hänsyn tagen till saker som väderförhållanden, evenemang i staden etc. Idealt ska bilarna redan finnas på plats eller vara på väg. Samtidigt kräver personlig integritet att ingen onödig data samlas och sparas.
    3. “Flott-intelligens”; detta innebära att man utifrån behovs-predikteringen inte bara låter den närmaste bilen självklar fram till kunden utan tar hänsyn till alla andra förväntade behov i staden. Samtidigt görs en optimal ruttplanering så att bilarna går tomma så kort sträcka som möjligt. Det handlar alltså om att styra hela fordonsflottan, inte bara enskilda bilar.
    4. Intelligent laddning, handlar om att optimera såväl placeringen av laddstationer som att utifrån behovsprediktering och flott-intelligens avgöra när det är lämpligt att ladda en bil.
    5. Bästa möjliga kundupplevelse, kan handla om allt möjligt från att välja rätt rutt, hitta bilarna, öppna dörrarna, kommunicera med bilarna etc.

Egen kommentar

RISE Viktoria och Chalmers driver ihop ett projekt där vi utifrån insamlade data från dagens friflytande bilpooler bygger kunskap om hur de används i olika städer. Med hjälp av “big data”-analys kan man bland annat se vilka generella kriteria som bör vara uppfyllda för att det ska fungera.

Källor

[1] White paper: The five conditions essential to successfully operate autonomous carsharing fleets in the future, Car2Go 2017-11-07 Länk

Rön från svenska forskningsprojekt

För ca 10 dagar sedan hölls en resultatkonferens i forskningsprojekten AIMMIT och HATric. Dessa projekt har involverat flera parter, bland andra Volvo Cars, VTI, Chalmers, Semcon och RISE Viktoria och delfinansierades av FFI. Konferensen bjöd på flera presentationer från studier som gjorts inom dessa projekt. Den hölls på Volvo Cars i Göteborg och drog till sig ca 70 deltagare.

Här är en kort sammanfattning av tre presentationer, fler kommer i nästa nyhetsbrev.

Niklas Strand och Christina Stave från VTI presenterade en studie som utforskat förarnas upplevelser och erfarenheter med Pilot Assist i Volvobilar. Studien är baserad på semi-strukturerade djupintervjuer med förare. Intervjuerna gjordes vid fyra tillfällen: innan förarna fick bilen levererad för att ta reda på deras förväntningar, strax efter att föraren hade hämtat sin nya bil, efter en vecka samt efter ca 3 månader.  Studiens resultat tyder på att förarnas mentala modeller av hur bilen fungerar hade utvecklats med tiden. Däremot hade inte deras förståelse av själva Pilot Assist utvecklats så mycket. Förkunskaper och informationen som köparna får hos återförsäljaren spelar stor roll för hur de använder och upplever systemet.

Pontus Wallgren från Chalmers pratade också om en studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer med bilförare (13 män, 1 kvinna). Studien visar att många hade svårt att föreställa sig vad en automatiserad bil skulle kunna vara och hur den skulle kunna användas. Det fanns dock tydliga skillnader beroende på tidigare erfarenheter. Väldigt få pratade om vad de skulle kunna göra i bilen medan den framförs av automationen. Likaså hade de inga djupa tankar om gränssnittdesign. När deltagarna blev tillfrågade var automatiserade bilar skulle kunna användas konstaterade många av dem att det är framförallt motorväg och landsväg. De hade svårt att föreställa sig hur en automatiserad bil skulle kunna fungera i Tingstadstunneln. Bland fördelarna som lyftes fram var att det var roligt/spännande, säkerhet och miljö. Bland utmaningarna nämndes tekniken, systemförmågan, ansvarsfrågor, mix av olika bilar, ”big brother” och kostnad.

MariAnne Karlsson från Chalmers pratade om utmaningar med att utveckla konceptuella ramverk för design av interaktion i automatiserade fordon. Baserat på bland annat intervjuer med representanter från industrin är en slutsats att det finns två tydliga sidor – säkerhet och upplevelse. I framtiden behöver dessa integreras på ett bättre sätt men det finns ingen enkel väg framåt. En annan observation från studien är att i-et i HMI har olika innebörd inom en och samma grupp. Betyder det interface eller interaktion?

Trender inom datasäkerhets- och integritetsforskning för fordon

Förra veckan hölls Autosec-seminariet Trends in Automotive Security and Privacy Research, där Tomas Olovsson, docent och avdelningschef för Nätverk och system på Chalmers Data- och informationsteknik, presenterade sin forskning och annan information om fordonssäkerhet i Sverige [1].

Olovsson var mycket tydlig: 100% informationssäkerhet är omöjligt att uppnå. Istället är det viktigt att erkänna att det finns många informationssäkerhetsrisker hos både automatiserade och traditionella fordon, och att bestämma vad som är en rimlig nivå av arbete och kostnader för informationssäkerhet innefattar kostnader för skadestånd.

Vi måsta också anta att hackarna är smarta och förstår fordonsarkitektur. Den vanliga bilden av en hacker är någon som vill påverka en algoritm för att skada passagerarna. Men Olovsson menar att det finns många olika människor med motiv att hacka fordon. Ägare kan vilja ha mer motoreffekt, och nu man kan göra det genom att ändra bilens mjukvara. Förare kan vilja dölja sin fortkörning för myndigheter. Verkstäder kan sälja billigare komponenter, och tredjepartsutvecklare kan sälja ostandardiserad mjukvara. Alla dessa kan bli farliga om de skapar oavsiktliga effekter.

Mer information om detta, och om informationssäkerhetsprojekten i Sverige finns på Autosecs webbplats.

Källor

[1] Tomas Olovsson: Trends in Automotive Security and Privacy Research Presentation. 2017-09-27 Länk

Telematics Valley International Conference 2017 – dag 1

Skrivet av Camilla Stålstad, RISE Viktoria

Årets Telematics Valley konferens gick av stapeln den 5-6:e september i Göteborg, närmare bestämt i Volvo Cars lokal Volvohallen. Temat för året var ”A connected and Autonomous Brand New World – What is going on in the automotive industry and smart cities?”. Konferensen, som lockat närmare 160 deltagare, inleddes för den som ville med en guidad tur i Volvo Cars fabrik.

Konferensens första session hade temat ”Enabling autonomous driving and connected vehicles”. Sessionen modererades av Magnus Gunnarsson från Ericsson och bestod av tre presentationer.

Första presentationen hölls av Maria Grazia Verardi från Live Traffic Data LLC. Presentationen med rubriken ”Is traffic signals Infrastructure ready to be connected to the IoT? – An insight into the current and future status in the US and Europe” handlade om de fördelar uppkopplade trafikljus kan ge för såväl självkörande som manuellt framförda bilar. Även möjliga affärsmodeller för tekniken presenterades och Maria lyfte bland annat fram att försäkringsbolag kan vara intresserade av att betala för tillgång till data gällande trafikljusens status vid ett olyckstillfälle.

Per Ljungberg från Ericsson ersatte kollegan Håkan Andersson under presentationen ”5G – a unified technology solution for Automotive and ITS use cases” som handlade om den teknologi som ska möjliggöra för fordon att kommunicera både med varandra, med sin omgivning (infrastruktur och personer) och med olika molntjänster. 5G eller ”New Radio” (NR) som nu utvecklas ska ge både större kapacitet och lägre energiförbrukning och bedöms finnas allmänt tillgänglig år 2025.

Sessionens sista presentation ”How to achieve trust in autonomous vehicles? How can we ensure that the vehicles will not be hacked?” hölls av Tomas Olovsson från Chalmers. Tomas menade att det inte är möjligt att bygga felfria system utan att vi istället måste kunna hantera problem som uppstår. För att vi ska kunna lita på säkerheten i självkörande bilar måste man designa för säkerhet redan från början bland annat genom säkerhetsklassning av olika funktioner och certifiering av kritiska funktioner. Särskilt lyfte han fram vikten av att separera olika system från varandra så att det inte går att påverka ett kritiskt system via ett icke kritiskt system.

Dagens andra session var på temat ”What about safety? – Will we achieve the Vision Zero in a world with autonomous cars?” och modererades av Håkan Sivencrona från Zenuity.

Första presentation som hade titeln ”Realtime information for enhanced safety” hölls av Matti Seimola från V-Traffic och visade hur insamlad data gällande älg- och renobservationer på och nära vägar kan användas för att åstadkomma en markant minskning av antalet viltolyckor, trots att mängden data är relativt begränsad. Mellan 1 500 -2 000 viltolyckor beräknas kunna undvikas under 2017 tack vare en teknik som just nu testas i Finland.

Andra presentationen hölls av Karin Eklund från Semcon som i presentationen ”Just because it’s connected doesn’t mean it’s smart” ifrågasatte om uppkopplade produkter verkligen alltid är smarta. Ett automatiskt system måste kunna tolka användarens intentioner, vilka kan variera även om situationen är densamma, något som också är viktigt att ta hänsyn till vid utveckling av automatiserad körning. Karin lyfte också fram vikten av att det alltid måste vara möjligt att återkalla/återställa en åtgärd om systemet tolkat användarens intention fel.

Roberto Sicconi från Telelingo höll en presentation på temat ”Let’s make driving safe again!” där han visade en produkt som Telelingo höll på att utveckla. Produkten som syftar till att kunna förse förare med situationsanpassade varningar och instruktioner skulle även kunna användas för självkörande bilar för att hantera överlämning från självkörande läge till föraren. Systemet baserade informationen till föraren på en kombination av en analys av förarens uppmärksamhet med information om risker i bilens omgivning.

Sessionens sista presentation var på temat ”How do we get safe autonomous road vehicles?” och hölls av Rolf Johansson från Zenuity. Rolf beskrev hur arbetet med trafiksäkerhet har gått ifrån att fokusera på passiv säkerhet via aktiv säkerhet till vad han kallar ”taktisk säkerhet” vilket handlar om att undvika att farliga situationer alls uppstår. För att besvara frågan om hur vi får säkra självkörande bilar gick Rolf hela vägen tillbaka till antiken och menade att det handlar om att ”Know thyself” och ”Nothing overmuch”.

Let’s do it!” var rubriken på dagens tredje session, som modererades av Håkan Carlund från SAS Institute.

Sessionen inleddes med en presentation av Marcus Rothoff från Volvo Cars med rubriken ”The journey to Autonomous driving in Gothenburg”. Presentationen beskrev det pågående projektet DriveMe där självkörande bilar testas av vanliga förare i verklig trafik. Volvo Cars har som mål att ha sin första ”unsupervised AD car” på marknaden år 2021. Marcus lyfte fram det faktum att Volvo Cars tar på sig ansvaret för sina självkörande bilar som en förutsättning för att kunderna ska kunna lita på tekniken.

Maria Stenström från Göteborgs Stads Parkering AB höll en presentation på temat ”Self-parking cars – parking as an accessibility issue in sustainable urban development”. I presentationen pekade hon på de många fördelar som kan nås genom att bilarna kan parkera själva; ca 10-15 % minskad parkeringsyta, minskat behov av att åka omkring och leta efter parkeringsplats, minskad otrygghet då föraren inte behöver åka med bilen in i garaget samt ekonomiska besparingar genom placering av parkeringsytor på mindre centrala platser.

Sista presentationen för dagen hade rubriken ”Testing of Connected and Automated vehicles in Tampere” och hölls av Johan Scholliers från VTT Technical Research Centre of Finland. Presentationen beskrev den testsite för självkörande fordon som är under uppbyggnad i Tampere i Finland. Utöver själva testbanan som är ca 40 km lång och består av olika vägtyper utvecklas även verktyg och processer för test och certifiering av självkörande fordon. Man har även tillgång till en mindre fordonsflotta som anpassats för automatiserad körning.

Punkter som lyftes återkommande under dagen var framför allt att resan mot själkörande bilar är lång och består av många små steg, men för att komma någon vart är det viktigt att testa i praktiken och att göra det i samarbete, ingen aktör kan lösa detta på egen hand. Under paneldiskussionerna som följde efter varje session kom intressanta frågeställningar upp, bland annat om inte den ökade automatiseringen och de allt säkrare bilarna i själva verket kan leda till att förare tillåter sig själva att fokusera mindre på körningen, och om tidigare säkra bilar blir mindre säkra i och med att man vänjer sig vid ännu säkrare bilar och på så sätt tappar förmågan att hantera bilar som saknar de senaste förarstödsystemen.

EU-projektet AdaptIVe har avslutats

AdaptIVe, ett av de största EU FP7-projekten med fokus på automatisk körning, avslutades med konferens och demonstationer i Aachen 28-29 juni 2017 [1] [2]. Antalet deltagare på konferensen var ca 200. Förutom föredrag och utställning i aktuella ämnen som HMI och legala aspekter, visades nio demonstratorer upp på motorväg (AB Volvo, VW, Continental), i stadstrafik (BMW, Volvo Cars, CRF) och i parkeringsgarage (Ford, Daimler, IKA).

Medverkande svenska deltagare har varit AB Volvo, VCC, Chalmers, Lunds universitet.

Här finns en sammanfattande film om projektets resultat.

Egen kommentar

AdaptIVe har haft ett brett studieområde inom automatiserade fordon, som människa-maskin-samverkan, sensor fusion och rättsliga frågor och ansvarsfrågor. Vi har skrivit om AdaptIVe tidigare, se här när det startades och här inför avslutningen.

Tack till Martin Sanfridson, Volvo GTT, för informationen!

Källor:
[1] AdaptIVe — Result In Brief, CORDIS 2017-05-15 Länk
[2] AdaptIVe Automated Driving Länk

Fordonsdynamik för automatiserad körning

Onsdag 31 maj arrangerade svenska fordonsingenjörsföreningen, SVEA, ihop med SAFER och kompetenscentret ECO2 årets seminarium, denna gång med temat fordonsdynamik för automatiserad körning [1]. Här kommer ett kort referat från seminariet.

Malte Rothämel från Scania pratade om behovet av redundans i chassisystemen när föraren inte längre finns redo att ta över, och visade exempel från tunga fordon med en aktiv styrnings-aktivator med dubbla elmotorer, och en bromsaktivator placerad direkt vid bromspedalen – bromssystemet är i övrigt redan redundant.

Per Ola Fuxin och Matthijs Klomp från Volvo Cars föredrog Volvos utveckling avseende förarstödssystem, från tidiga ABS-funktioner via många TBF (TreBokstavsFörkortningar) till dagens Pilot Assist. Målet är att skapa en “sömlös” körupplevelse, där alla funktioner samspelar optimalt. Pilot Assist är i princip en vidareutveckling från adaptiv farthållare, ACC, där bilen också kan hålla sig i filen i farter upp till 130 km/h – men fortfarande är föraren ansvarig och måste hålla minst en hand på ratten (utom vid kökörning i lågfart). Detta eftersom systemet (ännu) inte kan identifiera alla objekt. Noterbart också att Volvos hybridbilar har “by-wire”-bromsar och att alla deras framtida bilar också kommer att ha det.

Fredrik Bruzelius från VTI gjorde en översikt av resultaten från Wanna Svedbergs utredning av rättsliga principer med automatiserade fordon som vi skrivit om tidigare. Det är då viktigt att skilja på civilrätt och brottmål. I civilrätt, där man alltså “stämmer” någon, kan ansvaret ligga på en juridisk person, till exempel en fordonstillverkare. Men i brottmål, där alltså ett brott mot trafiklagstiftningen skett, måste det (i Sverige) vara en fysisk person som är ansvarig. Detta ställer förstås till det för helt självkörande bilar (SAE-nivå 4 och 5). Ett förslag är att skapa en “kontrollcentral” med operatörer som ger godkännande för start av varje enskild automatiserad körning (se t.ex. GMs gamla reklamfilm).

Peter Nilsson från Volvo GTT och Chalmers redogjorde för sitt projekt där man studerat principerna för hur man ska reglera långa fordonskombinationer vid körning i multipla filer. Långa fordon har ofta problem att byta fil i tät trafik och kan då tvingas till att “bryta sig in” i nästa fil. Denna situation måste även framtida automatiserade långa lastbilar kunna hantera.

Jim Crawley från Haldex Brakes gjorde en djupdykning i ABS-reglering och visade hur deras nya snabba reglerventil kan både ge kortare bromssträckor men också spara energi och med separata enheter kan ge redundant reglering av avancerade funktioner för t.ex. automatiserade fordon.

Niklas Lundin från Asta Zero berättade om utmaningarna med testning både av aktiva säkerhetsssystem med alla varianter, och automatiserade fordon. De senare innebär en betydligt komplexare testning med tusentals testfall där det i praktiken är omöjligt att testa alla. Grundprincipen är då att genomföra huvuddelen av testerna med modeller som valideras med tester. Niklas nämnde också ett tänkbart cyberhot: om någon planterar falsk kartinformation så kan fordonen svänga av vägen för att de tror att det finns en anslutande väg där. Även sådana situationer måste man kunna säkra med testningen.

Slutligen berättade Lars Drugge från KTH om ITRLs plattformar, RCV och RCV-E1/-E2, som kontinuerligt utvecklas nu även med LIDAR, radar och kamera föru atomatiserad körning.

Totalt sett en givande dag som gick lite mer på djupet än många andra seminarier. (Dessutom tack till Mattias Lidberg som visade vad alla fordonsingenjörer med självaktning alltid måste bära med sig!)

Källor

[1] SVEA FORDON: Seminarie Vehicle Dynamics for Automated Driving Länk

AdaptIVe avslutas

EU-projektet AdaptIVe som pågått i tre och ett halvt år avslutas i juni med en avslutskonferens i Aachen i Tyskland. Under konferensen kommer projektets uppnådda resultat att redovisas i form av presentationer, utställning och demonstrationer i flera personbilar och en lastbil.

AdaptIVe har involverat 29 olika organisationer, bland dem Volvo Group, Volvo Cars och Chalmers. Målet med projektet har varit att utveckla och testa nya teknologier som möjliggör delvis och helt automatiserad körning på motorvägar och i tätbebyggda områden. Projektet har utforskat flera olika forskningsområden inklusive samverkan mellan fordonet och föraren samt rättsliga och ansvarsfrågor för förare och fordonstillverkare.

Här kan ni läsa mer om avslutskonferensen och anmälan till den.

AutoFreight fokuserar på effektivare containertransporter

AutoFreight är ett nytt forskningsprojekt i Västsverige som ska fokusera på att med hjälp av automatiserade lastbilar möjliggöra effektivare transporter av containrar mellan Göteborgs hamn och Viareds logistikpark utanför Borås [1].

Visionen är att lastbilen framförs av en mänsklig förare fram till och efter riksväg 40 och automatiskt på riksvägen. I själva testerna i allmän trafik kommer dock lastbilen att framföras av en mänsklig förare hela tiden, medan testerna med automation kommer att äga rum på testbanan AstaZero. Chalmers Tekniska Högskola leder testerna med den automatiserade lastbilen på testbanan och är också med och utvecklar de algoritmer som krävs.

Projektet kommer att pågå fram till år 2020 och har en total budget på ca 50 miljoner kr. Det koordineras av AB Volvo och involverar ett tiotal partners, däribland Chalmers tekniska högskola, Combitech, GDL Transport, Ellos Group, Kerry Logistics, Speed Group, Volvo Bussar och Trafikverket.

 Källor

[1] Chalmers. Självkörande lastbilar i nytt stort forskningsprojekt. 2017-04-27 Länk

Bilar som beter sig som djur

Chalmers, som deltar i i-GAME/GCDC-tävlingen nu till helgen, har i sina algoritmer valt att se det självkörande fordonet som ett helt nytt fordon, som mer liknar ett djur, en biologisk organism, än ett tekniskt system [1].

– Biologiska system är de bästa autonoma systemen vi känner till. Ett biologiskt system tar in information från omvärlden via sina sinnen och agerar direkt och säkert, så som en springande antilop i sin hjord, eller en hök som slår sitt byte på marken. Redan innan människan fanns hade naturen en lösning, så låt oss lära av den, säger Chalmersforskaren Ola Benderius.

I lastbilen hämtas in information från sensorer som görs om till ett format som liknar hur människor och djur tolkar världen via sina sinnen, för att få lastbilen att agera på olika stimuli, precis som ett djur. Lastbilen är programmerad att hela tiden hålla alla stimuli inom rimliga nivåer.

Källor

[1] Självkörande lastbil beter sig som ett djur, forskning.se 2016-05-25 Länk