Etikettarkiv: Autoliv

Autolivs LIV

Under Consumer Electronics Show som går av stapeln i början av januari väntas Autoliv visa upp sitt Learning Intelligent Vehicle (LIV) [1]. Det är ett system som utvecklats för att skapa ett förtroendefullt samarbete och delad kontroll mellan föraren och fordonet, för såväl självkörande fordon som för fordon där föraren har kontroll.

LIV baseras på information om föraren, bilen och omgivningen från teknologier som finns tillgängliga hos Autoliv idag. På sikt kommer det att inkludera även en rad andra teknologier, däribland online- och offline-baserad maskininlärning.

Källor

[1] Holm, O., MotorMagasinet. Autoliv Research lanserar en lärande intelligent bil. 2016-12-20 Länk

60 personer som styr den autonoma fordonsvärlden

Automotive News har satt samman en lista med världens 60 mest inflytelserika personerna avseende självkörande fordon [1]:

  • Stefan Kroenung, Autoliv
  • Josh Hartung, PolySync
  • John Absmeier, Delphi
  • Roger Berg, Denso
  • Lawrence Burns, GM
  • Erik Coelingh, Volvo Cars
  • Glen de Vos, Delphi
  • Christoph Grote, BMW
  • David Hall, Velodyne
  • Yutaka Hiwatashi, Subaru
  • Jen-Hsun Huang, NVIDIA
  • Ricky Hudi, Audi
  • Tetsuya Iijima, Nissan
  • Lauren Isaac, WSP
  • Tim Kentley-Klay/Jesse Levinson, Zoox
  • Ulrich Lages, Ibeo
  • Anthony Levandowski, Otto
  • Alex Lidow, Efficient Power Conversion
  • Brian Loh, ZF
  • Bob Mansfield, Apple
  • Sherif Marakby, Uber
  • Pri Mudalige, GM
  • Larry Page/Sergey Brin, Google
  • Gill Pratt, Toyota
  • Bryan Salesky, Google
  • Kristin Schondorf, EY
  • Matthias Schulze, Visteon
  • Amnon Shashua, Mobileye
  • Maarten Sierhuis, Nissan
  • Kay Stepper, Bosch
  • Yoichi Sugimoto, Honda
  • Chris Urmson, Self-Driving Cars
  • Kyle Vogt, Cruise Automation
  • Jing Wang, Baidu
  • Bart Nabbe, Faraday Future
  • Edzard Overbeek, HERE
  • Sebastian Thrun, Udacity
  • Jan Becker, Faraday Future
  • Missy Cummings, Duke University
  • Louay Eldada, Quanergy
  • Bjorn Giesler, Elektrobit
  • Karl Iagnemma, NuTonomy
  • Simon Jones, Epic Games
  • Johann Jungwirth, Volkswagen
  • John Krafcik, Google/Waymo
  • Laura Merling, Ford
  • Thomas Mueller, Audi

Källor

[1] Katie Burke: 60 people steering the self-driving movement, Automotive News 2016-12-19 Länk

Volvo Cars och Autoliv bildar gemensamt bolag för att sälja avancerad AD teknik

Så är nu det som det viskats om ett tag officiellt – Volvo Cars och Autoliv bildar ett gemensamt bolag utveckla mjukvara för både avancerad förarstöd (ADAS) och automatiserade bilar (AD) för att sedan sälja tekniken även till andra OEM:er [1].

Både Autoliv och Volvo Cars kommer att licensiera och överföra sina respektive befintliga immateriella tillgångar avseende ADAS-system till det gemensamma företaget. Med detta som grund kommer de sedan att vidareutveckla nya ADAS/AD-system [2].

Enligt pressmeddelandet ska det nya företaget ha sitt huvudkontor i Göteborg med inledningsvis 200 anställda från de båda företagen men väntas sedan anställa ytterligare 400 personer.

De första produkterna för ADAS från det nya företaget kommer att finnas på marknaden 2019 medan tekniken för automatiserade bilar lanseras först 2021.

Källor

[1] Pessmeddelande: ID: 195888, Volvo Car Group, 2016-09-06 06. Länk

[2] Jordan Golson: Volvo will sell its self-driving car tech to other automakers, The Verge, 2016-09-06. Länk

ADAS&ME: Ett nytt EU-projekt

Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI ska leda och delta i ett nytt forsknigsprojekt om automatiserad körning som heter ADAS&ME [1].

Projektet involverar 30 privata och offentliga organisationer från 11 olika länder, finansieras av EU och har en budget på totalt 89 miljoner kronor. Förutom VTI kommer följande svenska organisationer att delta i projektet: Scania, Autoliv, Smarteye, Stressforskningsinstitutet och Uppsala universitet.

Projektet syftar till att utveckla system för förarstöd för att förbättra säkerheten och på sikt bidra till mer miljövänliga transporter. Det kommer framförallt att fokusera på utveckling av system som kan läsa av när föraren börjar bli trött, ouppmärksam eller påverkad av känslor som arg, ledsen och bedöma hur man lämpligen övergår till, eller från, automation beroende på förarens och bilens förmåga.

Projektet kommer därmed att koppla samman kunskap om förarens tillstånd och kunskap om situationen man befinner sig i, med fordonets automatiserade funktioner. Det är fyra olika fordonsslag som kommer att tas i beaktandet: bil, lastbil, buss och motorcykel.

Angreppssättet där föraren är i fokus säkerställer att övergången till helt automatiserad körning sker på ett säkert sätt.

Projektstart är planerad för september. Mer information om det hela hittas på VTIs hemsida.

Förstärkning av Autolivs forskningsråd

Driver Behavior, Autonomous Driving och Real Life Safety är tre viktiga områden för Autoliv. För att bli ännu bättre inom dessa har företaget nu förstärkt sin rådgivande forskningsnämnd med två nya namn: Chris Urmson och Natasha Merat.

Chris Urmson är chef för Googles projekt om autonoma fordon. Han är doktor i robotik och har tidigare arbetat vid Carnegie Mellon University.

Natasha Merat är docent och gruppledare för säkerhet och teknologi vid University of Leeds. Hon har doktorsexamen inom psykologi och forskar inom automatiserade fordon och förarbeteende.

Autolivs rådgivande forskningsnämnd består av sju medlemmar. De har ett formellt möte per år, men det största värdet för företaget kommer från det fortlöpande utbytet av idéer, teorier och insikter mellan medlemmarna.

Källor

[1] Business Wire. Autoliv: Leading insights in Automated Driving and Driver Behavior to complement Autoliv’s Advisory board. 2015-12-08 Länk

Automatiserade fordon på FFI-resultatkonferensen

Den 17 september hölls FFI-resultatkonferensen för forskningsprogrammet Trafiksäkerhet och automatiserade fordon. Jag deltog på 4 presentationer, varav en var min egen. Här är en sammanfattning av dessa presentationer.

Mikael Ljung Aust från Volvo Cars pratade på temat Människan och självkörande fordon och vilken förarens nya roll blir när bilen kör sig själv. Han berättade om en studie som Volvo Cars hade genomfört för att ta reda på varför deras kunder skulle vilja ha tillgång till en automatiserad bil. De skulle helt enkelt vilja köra mindre och ägna sig mer åt annat (telefon, ljudböcker, läsa e-post, jobba, prata med passagerarna etc.). Men det innebär också att man som förare kommer få en alltmer passiv roll. En enkel studie har visat att människor är dåliga på att vara passiva, på att övervaka. Det är därför rimligt att anta att det inte kommer finnas någon förarroll när bilen kör sig själv. Förarrollen kommer att upphöra att existera under mer eller mindre långa perioder. Man får helt enkelt ”börja om” (get into character) varje gång man ska köra igen.

Stas Krupenia från Scania berättade om det nyligen avslutade projektet Methods for Designing Future Autonomous Systems (MODAS) och dess resultat. Projektet har haft utgångspunkt i GMOC-designmetoden som vanligtvis används inom reglerteknik för dynamiskt beslutsfattande. Med hjälp av den har man bl.a. tagit fram ett antal multimodala gränssnitt för användning vid automatiserad körning som konvojkörning (platooning). För att kunna utvärdera dessa har man också tagit fram nya utvärderingsmetoder. Utvärderingen gjordes i en körsimulator och den visar att de nya gränssnitten bidrar till bättre situationsmedvetenhet, minskar mentalbelastning, och ökar tillförlitlighet.

Lars Hjort från Scania presenterade delresultat från ett pågående projekt som kallas iQMatic. Det är ett samarbetsprojekt mellan Scania, KTH, Linköpings universitet, Autoliv, Saab och Combitech som startade 2013 med syfte att utveckla en helt självkörande lastbil som kan utföra transportuppgifter i en typisk gruvanläggning. Arbetet i iQMatic är indelat i fem arbetspaket: Projektledning, Perception och fusion, Egenskapsskattning och fordonskontroll, Uppdragsplanering och kommunikation och Avancerade HMI. Perceptionssystemet omfattar flera sensorer som kameror, radarenheter och GPS. Applikationen för uppdragsplanering möjliggör för användaren att välja en lastbil i området och ge den ett uppdrag (t.ex. åka till en viss plats och lasta på grus). Den är ansvarig för att planera en rutt från den aktuella positionen för lastbilen till den positionen som valts av användaren. Lars visade också en film som illustrerar det utvecklade systemet.

Temat för min presentation var Vad händer med lagar och regler relaterade till automatiserade fordon. Jag gav en överblick av relevant arbete i Sverige och i andra länder. Sammanfattningsvis kan man säga att vissa regelverk har utvecklats/håller på att utvecklas för testning av automatiserade fordon på allmänna vägar, men inte för massimplementation. Just nu har olika länder olika regler vilket ökar kostnaderna, förvirring och kan på sikt hindra storskalig användning av den nya tekniken. Samtidigt kompliceras lagstiftningsarbetet av osäkerheten kring hur marknaden kommer att utvecklas. En sak är säker, om man lagstiftar för tidigt finns det risk att man lagstiftar i onödan eller att man lagstiftar fel saker.

Det hölls ytterligare två presentationer inom området, men jag kunde tyvärr inte delta på dem. Johan Tofeldt från AB Volvo pratade på temat Säker och robust arkitektur för automatiserade produkter. Anders Almevad och Joakim Lin-Sörstedt från Volvo Cars gav en presentation om Fordonspositionering och ruttprediktion.

Materialet till dessa och andra presentationer från konferensen finns på FFIs hemsida.

Autoliv ansluter sig till Drive Me

I slutet av 2013 lanserades Drive Me-projektet med syftet att studera effekter av automatiserad körning i verklig trafik genom att testa 100 bilar på infartsvägarna till Göteborg. Initiativet togs av Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad med stöd av den svenska regeringen. I början av sommaren anslöt sig Chalmers Tekniska Högskola till projektet för att stärka dess vetenskapliga aspekt [1]. Nu har ytterligare en partner, Autoliv, anslutit sig till projektet [2].

Autoliv har lång erfarenhet av säkerhet i fordon. Företaget har mestadels fokuserat på passiv säkerhet (t.ex. krockkuddar, bilbälten) och är idag en ledande leverantör till fordonstillverkare inom området. Men de har också en hel del forskning och utveckling inom aktiv säkerhet (t.ex. kamerasystem) vilket är en grund för automatiserad körning.

Genom att delta i Drive Me-projektet kommer Autoliv att stärka sitt arbete kring automatiserad körning. Inom ramarna för projektet kommer Autoliv att bidra med både kunskap och ledande forskningsinsatser.

Källor

[1] Chalmers. Chalmers ansluter sig till Drive Me-projektet. 2015-06-18. Länk

[2] Business Wire. Autoliv joins the Drive Me project. 2015-09-30 Länk

 

Smarta rattar från Autoliv och Neonode

I början av nästa år är det dags för det årliga eventet Consumer Electronics Show (CES) i Las Vegas. Där ska Autoliv och Neonode visa upp nästa generation av användargränssnitt för bilar som de utvecklat tillsammans [1].

Det framtagna gränssnittet är baserat på ljusteknologi som möjliggör för föraren att interagera med bilens olika system utan att flytta händerna från ratten. Detta i sig väntas skapa en säkrare och bättre interaktion mellan föraren och bilen, samt skapa nya möjligheter inom automatiserad körning.

Egen kommentar

Bland andra ”prylar” som ska visas på CES 2015 och som relaterar till automatiserade fordon hittar vi bl.a Remote Valet Parking från BMW och system för automatiserad körning från Delphi och Valeo länk.

Dessutom kommer inledningstalet som ges av Dieter Zetsche, VD på Daimler AG att handla om automatiserade fordon.

Källor

[1] Holm, O., Motor Magasinet. Autoliv och Neonode visar ny teknologi för bilrattar. 2014-12-18 Länk

Inspiration från ARV-seminarium: informationssäkerhet och rörelsesjuka

Projektet Automatiseringens randvillkor (ARV) höll i onsdags ett seminarium för projektets deltagarorganisationer (SAFER, Autoliv, Scania, Volvo Cars, Volvo GTT). Deltagarna fick bland annat höra två inspirationstal.

Det ena handlade om informationssäkerhet i kritiska system och hölls av Anders Hansson från Sectra. Han lyfte fram skillnader och likheter mellan informationsäkerheten inom energi- och fordonsbranscherna. Han påpekade att våra trafiksystem blir allt mer integrerade vilket ger ett ökat beroende mellan system som tidigare varit åtskilda samtidigt som antalet sensorer ökar. För att undvika säkerhetsproblem som kan uppstå i sådana system behöver man till att börja med utföra en strukturerad hotanalys (identifiera hot, hotagenter, skyddsvärda tillgångar samt identifiera krav på skydd). Utifrån det definieras och implementeras metoder som motverkar och upptäcker incidenter.

Det andra inspirationstalet handlade om rörelsesjuka och hölls av Joakim Dahlman från Chalmers. Rörelsesjuka som exempelvis åk- och sjösjuka är ingen sjukdom utan en normal reaktion i en onaturlig miljö, och det är oklart varför den uppstår. Människan har 3 olika sinnen – synen, balanssinnet och känseln, där synen är det dominanta sinnet – som ska ge samstämmig information. När inte så är fallet drabbas många av rörelsesjuka. Forskning inom området har visat att bland annat lågfrekventa rörelser (ca 0,2 Hz), fördröjningar inom ett konstantflöde av visuell information, huvudlutning från upprätt ställning och snabba huvudrörelser kan orsaka rörelsesjuka.

Kvinnor verkar vara känsligare än män och barn känsligare än vuxna. Värst problem om man förväntas vara operativ och behöva ta tag i en situation.

Det är inte lätt att träna bort rörelsesjuka, det tar 2-3 dygn för hjärnan att anpassa sig enligt erfarenheter från exempelvis båtar och i rymdskepp. Mediciner lindrar bara tillfälligt, och många mediciner gör att man blir trött och har svårare att göra operativa uppgifter.

Den bästa åtgärden är att ha kontakt med omvärlden och ta kontroll, inte bara åka med.

En viktig fördel med automatiserade fordon anges ofta att man får tid att ägna sig åt annat än att köra, till exempel läsa. Men uppenbarligen ökar då riskerna för rörelsesjuka, vilket inte är helt lätt att komma till rätta med. En fråga är om man kan konstruera självkörande bilar för att minimera riskerna, t.ex. genom algoritmer.

Egen kommentar

Det var intressant att hitta två nya perspektiv på området automatiserade fordon. Problematiken med rörelsesjuka är kanske inte så lätt att lösa med tekniska lösningar och går inte heller att lagstifta mot. Men ska man få mäniskor att betala för teknologin så bör de nog inte känna sig illamående när de använder den.

ARV-projektet drivs av SAFER och syftar till att ge Sverige en ledarplats inom automatiserad körning, med fokus på sådana frågor som inte kan hanteras av en enskild aktör. Det finansieras av VINNOVA och parterna tillsammans, med avsikt att bygga en konkurrensneutral samverkansplattform för den svenska forskningen kring fordonsautomatisering.