Kategoriarkiv: Lagstiftning och regelverk

Uttalande från EU-kommissionen

Violeta Bulc (EU-kommissionär för Transport), Günther H. Oettinger (EU-kommissionär för Budget och Personal) och Mariya Gabriel (EU-kommissionär för Digital Ekonomi och Samhälle) skrev ett uttalande (”statement”) den 15 september om diskussionerna på Frankfurt Motor Show om automatiserad fordonstestning mellan Sverige, Norge och Finland.

De tre länderna ska prova gränsöverskridande automatiserad fordonstestning, och det ska kompletteras med liknande tester mellan Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Portugal och Spanien.

Testerna är också i linje med avsiktsförklaringen undertecknad av EU 27 plus Norge och Schweiz den 23 mars, där länderna är ”committing to work together on large scale testing and demonstrations in the area of connected and automated driving’” [1].

Egen kommentar

Bilarna på Frankfurtmässan var kanske jätteviktiga för industrins utveckling, men uttalandet berör en stor del av det framtida automatiserade ekosystemet. Vi kör bilar (eller i framtid, bilar kör oss) mellan länder, och mellan lagstiftande jurisdiktioner, och det fungerar inte om vi måste byta bilens funktion varje gång vi korsar en gräns (det är redan svårt att komma ihåg att stänga av strålkastarna i andra länder).

Källor

[1] Joint statement by Commissioners Oettinger, Bulc and Gabriel, on cooperative, connected and automated mobility 2017-09-15 Länk

Uppdaterade riktlinjer från NHTSA

För drygt ett år sedan presenterade den amerikanska säkerhetsorganisationen NHTSA riktlinjer för automatiserade fordon med titeln Federal Automated Vehicles Policy. En reviderad version av dessa publicerades igår under titeln Automated Driving Systems (ADS) 2.0, A Framework For Safety.

Varken de ursprungliga eller de nya riktlinjerna är formella regler. Detta eftersom NHTSA bedömer att det är för tidigt att definiera formella regler. Huvudsyftet med riktlinjerna är att fungera som en vägledning till företag, tillsynsmyndigheter och lagstiftare.

De gamla riktlinjerna bestod av fyra avsnitt. ADS 2.0 är uppdelat i endast två avsnitt: Avsnitt 1: Frivillig vägledning för automatiserade körsystem och Avsnitt 2: Tekniskt stöd till stater, Bästa praxis för lagstiftare om automatiserade körsystem. Det är bland annat avsnitten om NHTSAs utökade mandat som tillståndsgivande myndighet och nuvarande regleringsstrategier som tagits bort. Andra påtagliga skillnader inkluderar följande:

  • Riktlinjerna från förra året gick ut på att alla företag som ville testa automatiserade fordon behövde visa för NHTSA att deras fordon var säkra innan de fick framföras på allmänna vägar. Säkerhetsbedömningen som NHTSA utgick ifrån omfattade 15 områden. Nu har säkerhetsbedömningen kortats ner till 12 områden och företagen behöver inte redovisa för NHTSA vilken säkerhetsbedömning de utfört och hur. Företagen uppmanas dock att offentliggöra deras säkerhetsbedömning så att allmänheten kan känna sig trygg. NHTSA betonar att det handlar om frivillig säkerhetsbedömning (Voluntary Safety Self-Assessment).
  • De 12 områden som företag kan utgå ifrån i sin frivilliga säkerhetsbedömning är:
    • Systemsäkerhet
    • Operativ designdomän
    • Objektdetektering och respons
    • Fall-back
    • Valideringsmetoder
    • Människa-maskin gränssnitt (HMI)
    • Datasäkerhet
    • Krocksäkerhet
    • Säkerhet efter krock
    • Datainspelning
    • Konsumentutbildning och träning
    • Federala, statliga och lokala lagar
  • Följande områden har utelämnats från säkerhetsbedömningen: sekretess, registrering och certifiering samt etiska överväganden (se den gamla listan här). För många av de 12 områdena uppmanas företagen att följa relevanta befintliga standarder i så stor utsträckning som möjligt.
  • De nya riktlinjerna använder en annan terminologi. Begreppet automatiserade körsystem (automated driving system, ADS) används istället för automatiserade fordon (automated vehicles). Detta är i stort sätt i linje med terminologin som rekommenderas av SAE International i deras Taxonomy and Definitions for Terms related to Driving Automation Systems for On-Road Motor Vehicles.
  • Automatiserade system syftar endast till nivå 3, 4 och 5 enligt SAE-klassificeringsskalan. Förra årets riktlinjer täckte alla nivåer.
  • Förra årets riktlinjer innehöll också en modell för hur delstaterna kan upprätta egna regler för automatiserade fordon. Detta har nu ersatts av en uppsättning bästa praxis som tydligare definierar delstaternas och federala tillsynsmyndigheters roll.

En ny uppdatering av ADS väntas nästa år.

Egen kommentar

Min bedömning är att de nya riktlinjerna är betydligt mjukare än dess föregångare. Att allt som står i riktlinjerna är frivilligt betonas (över)tydligt. Själva ordet voluntary används 53 gånger, till skillnad från den gamla versionen där det inte förekommer alls (där står det lite vagt This Guidance is not mandatory). En grovdragen slutsats av detta är att NHTSA lägger allt ansvar på tillverkarna. Detta betraktas av vissa som positivt eftersom det gynnar innovation. Andra ser det som något negativt eftersom det kan äventyra säkerheten.

Något annat som jag lagt märke till är att NHTSA uttryckligen önskar att delstaterna inte ska införliva denna frivilliga vägledning i sina lagar: NHTSA strongly encourages States not to codify this Voluntary Guidance (that is, incorporate it into State statutes) as a legal requirement for any phases of development, testing, or deployment of ADSs. Självklart tog de gamla riktlinjerna upp detta också, men inte lika tydligt. NHTSA uppmanar också delstaterna att skapa bra förutsättningar för alla aktörer. Detta framförallt för att stödja mindre företag som vill utföra tester.

En ytterligare observation är att de nya riktlinjerna är betydligt kortare (jämför 27 med 112 sidor!), och det är vi glada för.

USA ett steg närmare storskalig testning?

Förra veckan godkände det amerikanska Representanthuset ett lagförslag kallat SELF-DRIVE Act för att påskynda introduceringen av automatiserade fordon inklusive de utan mänsklig förare [1]. Om förslaget blir lag, skulle en fordonstillverkare kunna få undantagstillstånd för testning av upp till 25 000 fordon under det första året. Antalet fordon skulle ökas successivt under tre år med 50 000 år två, och 100 000 år tre respektive år fyra. Delstaterna skulle fortfarande bestämma regler om registrering, licensiering, ansvar, försäkring och säkerhetsinspektioner, men inte fordonsdesign, konstruktion och prestanda. Dessa skulle bestämmas på federal nivå. Det skulle krävas att fordonen följer de federala riktlinjerna för säkerhet utvecklade av NHTSA (en ny version av dessa kommer att presenteras på torsdag av den amerikanska transportsekreteraren Elaine Chao).

Förslaget går nu till senaten, där en grupp av lagstiftare har arbetat med liknande lagstiftning. Det är först vid ett eventuellt godkännande i senaten som förslaget blir lag. Om det skulle bli så kommer NHTSA få i uppdrag att implementera lagen. De kommer i så fall att behöva få två år på sig att specificera vad varje testningsorganisation måste göra för att få undantagstillstånd. Mer om själva processen kan ni läsa om här.

Egen kommentar

Det här är ett sätt att förhindra att varje enskilt delstat har egen reglering av automatiserade fordon, något som många sett som ett hinder för storskalig spridning av automatiserade fordon. Förslaget välkomnas av flera fordonstillverkare inklusive General Motors och Ford.

Källor

[1] Reuters. U.S. House unanimously approves sweeping self-driving car measure. 2017-09-06 Länk

EU-kommissionen om automatiserade fordon

 I samband med konferensen Driving Future Platform: Autonomous Driving and the Question of Digital and Analogue Infrastructure i det europeiska parlamentet höll ordföranden för den den Europeiska kommissionen, Maros Sefcovic, ett tal där han beskrev automatiserade fordon som ett högt prioriterat ämne [1].

Han underströk att kommissionens roll är att styra, accelerera och stödja den framväxande europeiska marknaden för autonoma fordon. Rent praktiskt innebär detta att kommissionen ska bland annat ge finansiellt stöd till forskning, bygga gränsöverskridande plattformar för utbyte av kunskap och bästa praxis, stödja investeringar i gränsöverskridande infrastruktur samt säkerställa en stabil och konsekvent lagstiftande marknad över hela kontinenten.

Han påpekade dock att kommissionen inte kommer vara den som leder övergången till automatiserade fordon. Istället förväntas den europeiska industrin ta ledningen. Europa har varit en global ledare för andra industriella revolutioner som banat väg för järnvägs- och tågindustrin och senare även för fordonsindustrin. Låt oss också leda den tredje industrirevolutionen som bygger på ren, uppkopplad och konkurrenskraftig mobilitet, uppmanade ordföranden.

För att uppnå revolutionen krävs det att vi utvecklar nya tekniska lösningar utan att nödvändigtvis vänta på att det ska uppstå någon konsumentefterfråga. Ungefär så var det med övergången från vanliga till smarta telefoner. Övergången till automatiserade fordon kräver också att den privata sektorn gör investeringar i den fysiska och digitala infrastrukturen. Det är ett område med många affärsmöjligheter. Han påpekade att plattformen för Cooperative Intelligent Transport Systems (C-ITS) och C-Roads är viktiga.

Som ett nästa steg mot övergången kommer kommissionen bland annat att publicera 2018-2019 Work Programme of Horizon 2020 där ett helt kapitel handlar om automatisering.

Mer om kommissionens planer inom automatiserade, kooperativa och eldrivna transporter kan ni läsa om här.

Egen kommentar

För att betona kommissionens engagemang kring automatiserade fordon sade Maros Sefcovic att ”our goal is to pour oil, not sticks, in the wheels of this transition”. En kan fråga sig hur “pour oil” hänger ihop med kommissionens vision om elektrifiering.

Källor

[1] European Commission. Speech at the Driving Future Platform in the European Parliament. 2017-09-05 Länk

Workshop on Governance of the Safety of Automated Vehicles

Förra året skrev vi om en workshop om säkerhet, i slutet av juni hölls en uppföljning där Ella Rebalski från RISE Viktoria deltog. Workshopen organiserades av den amerikanska trafiksäkerhetsorganisationen NHTSA, United Nations Economic Commission for Europe: Working Party on Road Traffic Safety (UNECE WP1) och forskningsinstitutet IFSTTAR. Den här gången hölls den i Genève och drog till sig ca 100 deltagare från myndigheter, säkerhetsorganisationer, fordonsindustri, universitet och diverse andra organisationer världen över.

Precis som förra gången var workshopsdiskussionen både bred och djup, och de uttalanden som gjordes av föredragshållarna var inte nödvändigtvis den officiella hållningen från de organisationer och myndigheter som föredragshållarna representerade. Syftet med workshopen var att utbyta tankar och idéer utan att göra några utfästelser.

Här är resten av Ellas sammanfattning:

Luciana Iorio, UNECE WP1, öppnade workshopen med att säga att myndigheter behöver nu gå in med reglering. Det är ju ofta en fråga om när myndigheter ska reglera och balansera innovationer med säkerhet och kontroll.

Joel Vailmant, IFSTTAR, påpekade att det krävs lika mycket tid för administration som för industrin och efterlyste ”tråkiga” exempel.

Bryant Walker Smith, University of South Carolina, ansåg att biltillverkare kan ges mer mandat att sätta de-facto standarder baserade på vad de säger de kan resp. inte kan garantera, och på det sättet få fram en bild av vad som är en rimlig säkerhetsnivå. Detta eftersom industrin alltid kommer att ha en bättre insikt i teknologin än myndigheter.

Anne Marie Lewis, Alliance of Automobile Manufacturers, sade att medan ADAS (förarstödssystem) har utvecklats de senaste årtiondena så planerar nu amerikanska tillverkare att inom 5 år lansera fordon med automatiseringsnivå 1-3 och fordon med nivå 5 efter 2025. Samtidigt kommer det att ta 4 årtionden innan hela fordonsparken bytts ut, vilket gör att alla dessa fordon med olika automatiseringsnivå kommer att samsas på vägarna.

Sarah Hunter från Google X sade att de siktar mot att skapa en fordon med automatiseringsnivå 4-5 och helt utan förare, bara passagerare.

Steve Wood från NHTSA undrade hur myndigheter tänker sig att övertyga allmänheten att automatiserade fordon är lika säkra som konventionella (nivå 1) fordon.

Pauline Morgon från brittiska Department for Transportation noterade att den som anses som ansvarig ”förare” kan komma att ändras under resans gång och vara t.ex. personen bakom ratten, en fjärrstyrande förare, en passagerare, en trafikledare e.d.

Halvåret som gått

  • Det senaste halvåret har karakteriserats av Nvidias frammarsch inom fordonsbranschen. Ett tiotal nya samarbeten med leverantörer och fordonstillverkare är något att skryta om! Utöver Nvidias samarbete har vi också fått skåda några andra spännande samarbeten, som exempelvis mellan Waymo och Avis, robotikföretaget ZMP och taxiföretaget Hinomaru Kotsu, kinesiska Baidu och tyska Bosch och Continental, samt mellan Waymo och Lyft.
  • Dödsolyckan med en automatiserad Tesla Model S som skedde förra året i maj har utretts av den amerikanska trafikmyndigheten NTSB och slutsatsen blev att olyckan kan ha berott på den mänskliga faktorn – innan olyckan skedde, släppte föraren ratten vid upprepade tillfällen trots att Autopilot-funktionen uppmanade honom att ha dem där. Tesla har också blivit stämda av tre kunder i Kalifornien som anser att Autopilot inte håller vad den lovar.
  • Volvo Cars har presenterat första familjen som ska testa automatiserad körning inom ramen för Drive Me-projektet. Waymo följde lite i Volvo Cars spår, och offentliggjorde sina planer på att låta vanliga kunder nyttja dess mobilitetstjänst med automatiserade bilar i Phoenix.
  • Lastbilssidan har mest uppmärksammats på grund av striden mellan Waymo/Google och Uber/Otto. Men utöver det har vi fått veta att Waymo utökar verksamheten och inleder testning av automatiserade lastbilar med fokus på att utveckla lösningar som möjliggör automatiserad körning på motorväg. Volvo Group har visat en något annorlunda tillämpning – en självkörande sopbil. Sedan har Einride utlovat en ny typ av lastbil som är helt självkörande – vi väntar med spänning på att se den.
  • Alltfler länder börjat tillåta testning av automatiserade fordon utan krav på att en förare ska sitta bakom ratten, så länge det finns en operatör som kan fjärrkontrolera fordonet. Som ett resultat av detta har fler tester med exempelvis självkörande bussar blivit aktuella.
  • Ikonen för självkörande fordon, Waymos Firefly, har gått i pension, och den kan vi framöver se endast på museer. Den kommer dock utan tvekan fortsätta pryda många presentationer.
  • Apple har bekräftat att de utvecklar autonoma system och kallat det hela ”the mother of all AI”, de har fått tillstånd för testning i Kalifornien och deras bilar har skådats ute i trafiken. Att AI är en viktig, och utmanande, komponent för automatiserad körning framgår också av flera nya samarbeten som fokuserar på AI.
  • Och den eviga diskussionen om automationsnivåer fortsätter…Är det nivå 3 eller 2,5? När är det nivå 5? Kopplat till den här problematiken, hörde jag häromdagen en undra: Automationen är till för att hjälpa människor. Varför då prata om nivåer och inte om vilka problem som tekniken hjälper människor med?

Riktlinjer för testning i Australien

Den australiensiska transportmyndigheten NTC och Austroads har nu publicerat riktlinjer för testning av autonoma fordon på allmänna vägar i Australien [1]. I dessa adresseras bland annat testplats, försäkringsskydd, dataöverföring och trafiksäkerhet.

Varje testorganisation behöver lämna in en ansökan till transportmyndigheterna där det framgår hur organisationen adresserat kriterier definierade i riktlinjerna. Varje testorganisation behöver också förse transportmyndigheterna med information om exempelvis eventuella olyckor, incidenter och klagomål från allmänheten som inträffat under testningen.

Källor

[1] Austroads, NTC. Guidelines for trials of automated vehicles in Australia. Maj 2017. Länk

Japans krav för att testa självkörande fordon

Japanska polismyndigheten NPA har nu släppt de krav de ställer för att företag ska få testa självkörande fordon i landet [1].

Kraven innebär bland annat att det måste finnas en – och bara en – operatör med körkort som övervakar bilen, antingen i bilen eller på annat ställe där hon/han kan fjärrstyra den och kunna stoppa den om den t.ex. tappar kommunikationen. Fordonen måste också vara utrustade med säkerhetssystem som kan stoppa bilen i en krissituation.

Fordonen får bara köras i områden med bra kommunikation och invånarna i området måste informeras i förväg. Det ställs också krav på dokumentation.

Testningen av självkörande fordon i Japan väntas öka inför de olympiska spelen i Tokyo 2020 då myndigheterna vill erbjuda transportjänster med sådana fordon.

Källor

[1] Jiji: Japan sets approval criteria for driverless vehicle road tests, Japan Times 2017-06-01 Länk

Utredning om straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon

Nu har VTI-forskaren Wanna Svedbergs rapport om ”En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon” åt den svenska regeringsutredningen om självkörande fordon blivit klar. Den är en allmän handling och alltså tillgänglig för intresserade.

Rapporten hanterar frågan om hur Sverige, på ett nationellt plan och utan att komma i konflikt med unionsrättslig lagstiftning, kan hantera och främja en introduktion av självkörande fordon på allmän väg inom en relativt snar framtid.

I forskarrapporten föreslås en rättslig infrastruktur som definieras som det eller de regelverk som omgärdar en typ av verksamhet och för dess verksamhet grundläggande rättsliga relationer och om hur detta ska gå till med fokus på straffrätten. Ett långsiktigt hållbart nytt regelverk behövs som kan hantera inte bara dessa fordon, utan även nya framtida innovationer och en samordnad ITS-hantering.

I rapporten diskuteras även behovet av en översyn av straffbestämmelser om sabotage, kapning, terroristbrott, immaterialrättsligt skydd etc.

Tyskland godkänner lagen för självkörande fordon

I april skrev vi att den ena kammaren i det tyska parlamentet, Bundestag (underhuset), godkänt ett lagförslag för automatiserade fordon. Nu har lagförslaget passerat även den andra kammaren, Bundesrat (överhuset).

I korta drag kräver lagen att det finns en mänsklig förare bakom ratten som kan ta över kontrollen vid behov och att det finns ett datalagringssystem (”svart låda”) i fordonet för att bevisa vem som hade kontrollen i fall att något problem skulle uppstå.

Planen är att revidera lagen om två år. Detta för att fånga in ny kunskap och insikter inom området.

Källor

[1] Reuters. Germany adopts self-driving vehicles law. 2017-05-12 Länk