Kategoriarkiv: Infrastruktur

Senaste nytt och lästips

  • Skutt, skutt. Att identifiera och avståndsbestämma hoppande kängurur är svårt för Volvo Cars. Länk
  • Waymo lär sina bilar hur de ska interagera med utryckningsfordon. Länk
  • Polisen i Dubai ska testa självkörande övervakningsbilar utvecklade av Atsao Singapore Limited. Länk
  • Från 2019 kommer Volkswagen att införa pWLAN som standard på vissa modeller. Länk
  • Ett amerikanskt företag föreslår Hyperlane, ett körfält för automatiserade fordon. Länk
  • Toyotas nya Lexus LS som nyligenvisades i Japan kommer med en rad förarstödsfunktioner. Länk
  • Ford skapar ett nytt team som ska fokusera på forskning och utveckling inom robotik och artificiell intelligens. Länk
  • Nissans vision är inte att ersätta föraren, utan att förbättra förarens upplevelse med hjälp av automation. Länk
  • Trimbles dotterbolag Applanix i samarbete med universitet i Kanada kring positioneringssystem för automatiserade fordon. Länk
  • Intel-företaget Wind River och BlackBerry QNX är på frammarsch i Ottawa. Länk
  • MIT utvecklar drönare som kan både köra och flyga. Länk
  • MIT har också tagit fram en självkörande rullstol. Länk
  • Ertrac har släppt en ny version av Automated Driving Roadmap. Länk
  • TechEmergence beskriver vad som är på gång på den tunga sidan. Länk
  • KTH och VTI har tagit fram framtida scenarier för automatiserade fordon i Sverige. Länk
  • Nyfiken på hur automatiserade fordon kan hjälpa människor med funktionshinder? Den problematiken diskuteras i ett White Paper från Ruderman Foundation. Länk
  • Automatiserade fordon måste vara kooperativa. Länk
  • Jordbruken kommer aldrig bli som förr. Länk

Trafikvarningar från Autodrive och NordicWay

Inom ramen for det brittiska Autodrive-projektet har en rad tester utförts på en testanläggning (Horiba Mira), och fler tester kommer att utföras i verklig trafik senare under 2017 och under 2018 [1].

Bland systemen som testats är varning för utryckningsfordon (Emergency Vehicle Warning), korsningsvarning (Intersection Collision Warning) och trafikinformation (In-Vehicle Signage). Principen är för dessa system är densamma: bilen varnar och informerar föraren via olika gränssnitt i bilen när en fara eller annan relevant information upptäckts. Många av dem är baserade på trådlöskommunikation mellan fordon och/eller infrastrukturen.

Autodrive utförs i samarbete mellan flera olika aktörer däribland Jaguar Land Rover, Ford och Tata Motors.

Liknande tester har också utförts på hemmaplan inom projektet NordicWay där bland annat Ericsson, Trafikverket, Volvo Cars och Scania deltar [2].

Här kan ni få en överblick över diverse system som demonstrerats inom Autodrive och NordicWay.

Egen kommentar

Inom kort kommer en ny liknande studie att inledas på hemmaplan. Av specifikt intresse är hur Volvo Cars automatiserade fordon som ingår i Drive Me-projektet ska kunna samverka med utryckningsfordon.

Källor

[1] UK Autodrive. UK Autodrive completes proving ground trials. 2017-06-22 Länk

[2] NordicWay. Länk

Hur kommer automatiserade transporter påverka stadsplanering?

Detta är en fråga som adresserats av en grupp studenter vid Florida State University Department of Urban & Regional Planning [1]. Deras arbete och slutsatser redovisas i rapporten Envisioning Florida’s Future: Transportation and Land Use in an Automated Vehicle World.

Den är framförallt baserad på diskussioner med deltagarna på Florida Automated Vehicles Summit. Deltagarna fick i uppgift att föreställa sig effekten av automatiserade fordon år 2040 och år 2060, då automatiserade fordon väntas utgöra 50 % respektive 60 % av fordonsflottan. Vidare fick de diskutera dessa effekter i förhållande till fyra olika trafikmiljöer: stadscentrum, businesscentrum eller universitets campus, pendelsträcka, och infartsleder.

Studien har identifierat sex olika sätt där automatiserade fordon kommer att påverka stadsplanering:

  • Automatiserade fordon kommer att möjliggöra smalare körfält. Utrymmet som frigörs med hjälp av detta kommer kunna omfördelas till andra trafikanter som fotgängare och cyklister.
  • Efterfrågan efter av- och påstignings platser kommer att öka med ökad användning av on-demand-tjänster. Det kommer också leda till en förändring i minsta nödvändiga antal parkeringsplatser som behövs i tätbebyggda områden.
  • Vikten av skyltning och signalering i trafiken kommer att minska med tiden. Detta som en konsekvens av att allt fler fordon kommer kunna kommunicera med varandra och med infrastrukturen.
  • Det kan uppstå fler cykelkörfält och gångbanor. Ökat antal på- och avstignings platser kan dock försvåra förflyttning av fotgängare och cyklister i städer.
  • Parkeringsytor kommer att förändras utseendemässigt samt bli färre. Parkeringen kommer också bli effektivare tack vare trådlös kommunikation.
  • Byggnader kommer kunna vara närmare gator och öppnare när parkeringsplatser framför dem försvinner.

Källor

[1] De Angelis, J., American Planning Association. Planning for the Autonomous Vehicle Revolution. 2016-06-15 Länk

En stad för automatiserade transporter

Babcock Ranch är en ny stad i Florida som är under uppbyggnation och som är designad för automatiserade och eldrivna transporter [1]. Detta återspeglas i bl.a. designen av parkeringsytor, storleken på gatorna och utformningen av elnätverket. Utöver det håller man på att utforma en mobilitetstjänst som ska förenkla resandet i staden och göra den mer hållbar.

Mer information om Babcock Ranch hittas här.

Källor

[1] Hanley, S., Gas2. New Florida Town Designed With Autonomous Cars In Mind. 2016-05-04 Länk

Driverless Cities Project

Wired rapporterar om ett projekt som drivs av en grupp forskare vid Illinois Institute of Technology och som heter Driverless Cities Project [1]. Målet är att kartlägga pågående forskning som berör stadsplanering i förhållande till automatiserade fordon och att föreslå riktlinjer som stadsplanerarna kan använda i sitt arbete.

Drivkraften bakom projektet är att det för tillfället finns många okända faktorer kring innebörden av automation för samhället och att diskussionerna om påverkan på städer och deras planering är för det mesta ogrundade.

Behovet av parkeringsplatser i framtiden tas upp som ett exempel. Kommer parkeringsplatser behövas eller kommer självkörande bilar att åka runt när de inte används av sina användare eller ägare?

Det är inte heller ovanligt med argumentation att städer kommer att bli fria från parkeringsplatser eftersom självkörande bilar kommer att parkeras någon annanstans. Innebär det att man planerar att bygga parkeringsplatser någon annanstans?

Egen kommentar

En del av frågeställningen i Drive Me-projektet adresserar problematiken kring påverkan på stadsplanering. Dessutom ska Parkeringsbolaget tillsammans med Volvo Cars titta på innebörden för parkeringsplatser.

Innovationsprogrammet Drive Sweden har också samhället och transportsystemet i fokus.

Källor

[1] Adams, E., Wired. American Cities Are Nowhere Near Ready for Self-Driving Cars. 2016-04-06 Länk

Dålig infrastruktur orsakar problem

Under ett mediaevent som hölls i samband med Los Angeles Auto Show skulle Volvo Cars nordamerikachef Lex Kerssemakers demonstrera en automatiserad bil för Los Angeles borgmästare, men han stötte på ett problem: bilen kunde inte köra själv eftersom den inte hittade vägmarkeringar [1]. Han konstaterade att vägmarkeringarna behöver bli bättre. Teslas VD har också gjort ett liknande konstaterande.

Enligt det amerikanska departementet for transport (USDOT) är runt 65 % av amerikanska vägar i dåligt skick. Detta innebär allvarliga problem för fordonstillverkarna, vars automatiserade körning är beroende av vägmarkeringar, trafikljus och liknande infrastruktur. De behöver istället utveckla mer sofistikerade sensorer och algoritmer, vilket innebär större kostnader. På sikt skulle detta kunna fördröja introduktionen av automatiserade fordon.

Källor

[1] Sage, A., Reuters. Where’s the lane? Self-driving cars confused by shabby U.S. roadways. 2016-03-31 Länk

Kooperativ ruttplanering

En ny studie från MIT visar att stora vinster skulle kunna göras om alla förare var villiga att ta en rutt som inte nödvändigtvis är optimerad just för dem utan på kollektiv nivå [1]. Om vissa förare skulle acceptera en rutt som är upp till 7 minuter längre än den kortaste rutten skulle man i vissa städer kunna uppnå en övergripande trängselreducering på runt 30 %. Vinster kan dock göras redan vid 2 minuter längre rutt.

Studien är baserad på en simulering av trafikförhållanden i fem städer: Boston, San Francisco, Rio de Janeiro, Lissabon och Porto. Miljarder anonymiserade mobiltelefoner har använts för att spåra pendlare under morgonrusningen. Varje simulerad pendlare gör vad verkliga pendlare gör: försöker ta sig hemifrån till arbetet så snabbt och effektivt som möjligt. Det är just ”snabbt och effektivt” som studien försökt variera.

Slutsatsen är att även små beteendeförändringar skulle kunna resultera i stora förändringar i trafiken. Detta skulle bli ännu mer påtagligt om bilarna kunde köra sig själva. Tekniken som krävs för att uppnå kooperativ ruttplanering finns redan: de flesta är uppkopplade, antingen via bärbara enheter som mobiltelefoner eller via integrerad kommunikation i bilen.

Egen kommentar

Vi på Viktoria har för några år sedan gjort en liknande simulering för en vägsträcka i Göteborg [2, 3]. Där kunde vi se att kooperativ hastighetsharmonisering för fordon på två anslutande vägar resulterar i reducerad bränsleförbrukning, ökad medelhastighet på hela sträckan och därmed även kortare restid för de fordon som använde hastighetsharmoniseringen. Fordon utan tekniken fick samma restid, men deras hastighetsvariationer var fortsatt hög och därför kunde vi inte se någon minskad bränsleförbrukning för dessa fordon.

Källor

[1] Çolak, S., Lima, A., González M. C., Nature Communications. Understanding congested travel in urban areas. 2016-03-15 Länk

[2] Englund, C., Chen, L., & Voronov, A. (2014). Cooperative speed harmonization for efficient road utilization. In A. Vinel (Ed.), Nets4Cars.

[3] Shih Yang, L., Vinel, A., Englund, C., & Chen, L. (2014). Adaptive Wavelength Adjustment (AWLA) for Cooperative Speed Harmonization. In VNC.

Korsningar utan trafikljus?

Självkörande fordon kommer att förändra hur vi tar oss runt, och när de blivit vanliga måste vi tänka om hur vi designar våra vägar. En studie som gjordes av Sensable City Lab vid MIT för några år sedan visade att med självkörande fordon skulle vägkorsningar behöva förändras. Genom att eliminera trafikljussignaler och låta självkörande fordon navigera genom korsningar på egen hand skulle allt rent teoretiskt bli snabbare och smidigare.

En ny studie från samma forskargrupp förstärker den här teorin [1]. Studien har utvecklat ett ramverk som möjliggör jämförelse mellan olika korsningar och parametrar i dem. Slutsatsen är att s.k. slot-based intersections  där fordon skickas genom korsningen i omgångar kan förbättra flödet genom tidigare överbelastade korsningar. I vissa korsningar skulle en fördubbling av kapaciteten kunna uppnås. För detta krävs dock ett stort antal självkörande fordon. Ett annat problem är att det kan vara svårt att implementera i städer där korsningar är nära varandra.

Källor

[1] Tachet, R., et al., Plos One Journal. Revisiting Street Intersections Using Slot-Based Systems. 2016-03-16 Länk

Intresse i arabvärlden

King Abdullah Economic City (KAEC) som är under uppbyggnation i Saudiarabien håller på att se över sin övergripande utvecklingsplan för att kunna ta hänsyn till självkörande fordon och Internet of Things [1]. Staden har involverat experter världen över för att kunna hjälpa dem att designa staden runt dessa framtida teknologier.

KAEC kommer att uppta en yta på över 181 kvadratkilometer.

Källa

[1] Fahy, M., TheNational. King Abdullah Economic City redraws master plan to make way for driverless cars. 2016-02-23

Stor satsning i Sydkorea

Korea Energy Power Corp. (Kepco) och SK Telecom Co (SKT) gör en gemensam satsning på ca 414 miljoner dollar för att göra Naju till en ”smart stad” [1].

Planen är utveckla eldrivna automatiserade bilar samt infrastruktur som behövs för detta, inklusive telekommunikations- och laddinfrastruktur. En del av samarbetet kommer att utforska hur den koreanska lösningen skulle kunna implementeras på utländska marknader.

Källor

[1] Pulse News. Kepco and SKT to invest $413.9 million in renewable energy projects by 2020. 2016-01-28 Länk