Kategoriarkiv: Konferenser

Presentationer från SVEA-seminariet 2017

I juni skrev vi om SVEAs seminarium “Vehicle Dynamics for Automated Driving” den 31 maj. Nu finns presentationerna på SVEAs hemsida:

Autonomous vehicle interior design and technology symposium 2017

Den 20-22 juni var det dags för årets upplaga av Autonomous Vehicle Interior Design and Technology Symposium som hölls i Stuttgart. Programmet var fullspäckat med talare från olika företag, institut och universitet. En generell slutsats är att det är mycket forskning och utveckling som pågår inom området, men det är få (om ens några alls) som undersöker långtidseffekter av diverse idéer och koncept som tas fram. Detta kan bero på att det är få automatiserade fordon som är ute i trafiken idag, men också på att det för tillfället saknas metoder och mått som lämpar sig för utvärdering av dessa idéer och koncept. En annan generell slutsats är att alltfler börjat uppmärksamma att dagens prototyper av automatiserade fordon  inte är anpassade för samhällets kanske mest behövande grupper: blinda, rörelsehindrade, äldre, barn.

Nedan följer fler detaljer från föredragen som jag deltog på.

Jag var själv en av talarna och mitt föredrag handlade om hur kommunikation av intentioner kan användas för att öka tilliten till automatiserade fordon. Det är ett koncept som länge använts inom robotiken, där huvudidén är att människan och roboten kommer ha lättare att förstå varandras beteenden om båda två kommunicerar sina intentioner på ett tydligt sätt. Att de kan förstå varandras beteenden gör det lättare för dem att förutsäga varandras handlingar vilket i sig leder till att en tydligare och säkrare samverkan – grundförutsättningar för att människor ska känna tillit till robotar. Resultaten från flera av våra studier inom området (CARS, AIMMIT, AVIP, AIR) tyder på att det här tankesättet kan användas för att skapa tillit till automatiserade fordon. Utmaningen ligger dock i att visa ”lagom” mycket information.

John Tighe från JPA Design pratade om design av flygplan och vad vi kan lära oss av denna när det gäller automatiserade vägfordon. Upplevelsen i flygplan är väldigt avskalad och resenärer har liten information om kontexten (t.ex. är fönstren väldigt små). Det är dock tveksamt om en sådan design skulle fungera för vägfordon. I flygbranschen är flygtillverkarna väldigt osynliga – det är andra egenskaper snarare än flygplansmärket som lockar resenärer. Är tillverkarna av vägfordon på väg mot samma öde?

Frederik Diederichs från Fraunhofer presenterade bland annat en simulatorstudie om tiden som det tar för en förare att återta kontrollen från fordonet vid överraskningssituationer när det krävs snabba reaktioner, som exempelvis inbromsning. Slutsatsen är att det krävs minst 2,5 sekunder att påbörja en inbromsning givet att föraren håller händerna på ratten. Han presenterade också en annan simulatorstudie som utgick från antagandet att det är bra om förarna kan sova medan fordonet framförs automatiskt (nivå 4), för då minskar risken att de drabbas av mikrosömn när de blir tvungna att ta över kontrollen och köra själva (ett problem som är vanligt idag). Studien undersökte om förarnas förmåga att ta över kontrollen och manövrera fordonet (hålla avstånd, byta körfält etc.) förändras beroende på om de varit vakna i 1, 7 eller 15 minuter. Analysen av kvantitativa data visade ingen statistiskt signifikant skillnad, men förarna beskrev att de hade sämst upplevelse 1 minut efter att de vaknat och bäst 7 minuter efter att de vaknat. Från det blev slutsatsen att det är bra med power-naps i bilen så länge föraren vaknar mer än 1 minut innan kontrollövertagandet behöver ske. För att kunna tillgodose detta är det viktigt med system som övervakar föraren.

Derek Viita från Strategy Analytics påpekade att gränssnitt och kommunikation från dagens semi-automatiserade funktioner till föraren är generellt sett av dålig kvalitet och tar inte hänsyn till förarnas behov. Några konkreta exempel baserat på fältstudier: funktionerna informerar inte föraren på ett tillförlitligt sätt om systemfel, det är svårt att förstå informationen snabbt, reglagen är utspridda och otydliga, anslutande trafik upptäcks inte alltid i trafikstockningsscenarier.

Hans Roth från Harman belyste vikten av att designen av framtida bilar behöver återspegla den alltmer föränderliga livsstilen hos användarna. Dagens design av hytten kretsar mycket kring föraren, men framöver behöver designers tänka mycket mer på alla som färdas i fordonet och deras behov.

Frank Flemisch från Fraunhofer FKIE och RWTH Aachen pratade om system resiliance, eller systemets förmåga att på ett säkert sätt hantera icke-normala händelser och återhämta sig efter dessa händelser utan att varken den faktiska eller upplevda säkerheten rubbas. När det gäller fordonsautomation är det viktigt att betrakta fordonet och människan som ett system, och att redan kända teorier och modeller som H-metaforen, situationsmedvetenhet, Swiss Cheese-modell om fel integreras i designen.

Meike Jipp från German Aerospace Centre (DLR) gick in på hur beteendet av automatiserade fordon kommer att påverka beteendet hos andra trafikanter runtomkring. Det finns en risk att fordonens beteende inte återspeglar förväntningarna hos andra trafikanter, och detta i sig kan orsaka frustrationer och leda till säkerhetskritiska incidenter. Denna tes bevisades i en simulatorstudie bestående av fyra simulatorer som gjorde att fyra fordon kunde delta i samma trafiksituation. Tre av dem framfördes manuellt medan den fjärde var automatiserad och kunde kommunicera med trafikljus. Om exempelvis det automatiserade fordonet stannade en stund innan trafiksignalen blev röd eller började rulla en stund innan trafiksignalen blev grön, orsakade det häftiga inbromsningar och frustrationer hos de andra förarna i närheten. Frustrationen mätes både subjektivt och med hjälp av automatisk igenkänning av ansiktsuttryck.

Heinz Abel från Continental pratade om vikten av att ha ett holistiskt angreppsätt för att skapa en bra användarupplevelse och god tillit. Multimodal interaktion mellan fordonet och föraren är viktigt för detta, samt att kontrollöverlämningen är anpassad efter förarens tillgänglighet. För detta är det nödvändigt att ha system som övervakar föraren. Det är också viktigt att systemet är transparent och samarbetar med föraren. Som ett exempel på detta visade Heinz ett gränssnitt för kommandobaserad automatiserad körning som möjliggör för föraren att tala om fordonet sina önskemål som att byta körfält och köra om.

Philip van der Borch från Moog pratade om körsimulatorer och hur de kan optimeras för att skapa tillförlitliga resultat. Han lyfte fram påståendet att många har en uppfattning av att rörelsebaserade simulatorer är bättre än statiska och ökar känsla av realism, men så behöver inte fallet vara. En rörelsebaserad simulator med icke-optimerad rörelsefunktion kan ha motsatt effekt.

Olaf Preissner från Luxoft påpekade att förväntningar, reglering och konkurrenspress från andra industrier ställer nya krav på fordonets användarupplevelser. I stället för status och körglädje kommer komfort och tidsbesparing att vara viktiga. Fordonets gränssnitt och användarupplevelse kommer därmed att bli drivkrafter bakom bilvalet. För att åstadkomma rätt användarupplevelse kommer framtidens fordon behöva ha adaptiva gränssnitt som exempelvis anpassas beroende på om fordonet framförs av föraren eller i automatiserat läge, och om föraren är ensam i fordonet eller åker med en passagerare.

Fabian Chowanetz från J.D. Power presenterade en studie om visar att förarna använder stödsystem som förbättrar deras vy runtom bilen. Andra stödsystem som ligger till grund för automatiserad körning används mindre, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att uppnå stor spridning av automatiserade fordon i framtiden. Studien visar dock att de som fått ordentlig genomgång av systemen hos bilhandlaren är mer benägna att använda dem.

Alexander Eriksson från Southampton University underströk att vi generellt sett fokuserar mycket på den genomsnittliga föraren snarare än helheten. Utifrån en rad studier föreslår han istället ett mer inkluderande angreppssätt. Vidare föreslår han att tillåta förarna att själva anpassa tidsramen för övergången från automatiserat till manuellt läge, och att sensorinformation bör användas för att informera föraren oberoende i vilket läge som fordonet framförs.

Christian Purucker från WIVW pratade om förvirring kring aktuellt automationsläge (mode confusion) utifrån några olika studier som utförts, delvis i körsimulatorer och delvis på testbana. Några av vanliga orsaker bakom förvirringen är att användaren tillskriver mänskliga egenskaper till fordonet och tror att fordonet är mer intelligent än vad det är, att användaren ”överför” kunskaper från ett fordon till annat som inte nödvändigtvis har system som fungerar på samma sätt, att det är otydligt när automationsläget ändras, eller att användaren har fel förväntningar på att olika system är sammankopplade.

Christian Schirp från Kostal presenterade ett koncept för kommandobaserad körning (en idé som Continental också presenterat). Genom att tillåta föraren att påverka fordonets taktiska beslut (körfältsbyte och dylikt) kan föraren känna att hon/han deltar i körningen.

Moritz von Grotthuss från Gestigon belyste vikten av att fordonet är medvetet om vad föraren och passagerarna gör, inte minst för att kunna anpassa passiva säkerhetssystem vid behov. Han presenterade ett system som med hjälp av kamerabilder skapar modeller av kroppen. Detta kan sedan användas för att bedöma vilka aktiviteter som personen i fråga är involverad i. Aktivitetsigenkänning verkar vara något som fordonstillverkarna är intresserade av att göra själva.

Tim Smith från ustwo pratade om utmaningar som automationen måste överkomma för att gynna samhällsgrupper som funktionshindrade, blinda och barn. Det måste vara lätt att sig in och ut ur fordonet, vilket inte är fallet med många av dagens prototyper. Många av de blinda vill känna sig vara i kontroll och inte sitta i passagerarsätet. Barn vägrar gå in i en bil utan sina föräldrar. Då blir det svårt att räkna med att visionen om att automatiserade fordon skjutsar våra barn till skolan kommer att förverkligas om vi inte erbjuder dem den tryggheten de behöver.

Cyriel Diels från Coventry University presenterade en studie om skärmplaceringen och dess relation till åksjuka. Studien undersökte effekten av två olika skärmplaceringar: hög (ungefär i höjd med framrutan, bra periferiseende) och låg (ungefär i höjd med instrumentpanelen, begränsat periferiseende). Testdeltagarna fick utföra en sökuppgift på skärmen medan de färdades i bilen på en utvald väg. Resultaten visar att 80% av 18 testdeltagarna uppvisade något symptom på åksjuka. När skärmen var placerad i höjd med framrutan reducerades symptomen med i snitt 35% , vilket tyder på att skärmplaceringen i automatiserade fordon är en viktig designparameter.

Joscha Wasser från Coventry University och HORIBA MIRA presenterade resultat från sin studie om självkörande bussar och pods. Dessa fordon väntas förbättra mobiliteten för dem som inte kan köra själva, t.ex. funktionshindrade. Men designen av dessa fordon är för tillfället inte anpassad till funktionshindrade. Det är exempelvis svårt att kliva på/av på grund av höjden (vilket stämmer med studien som ustwo presenterade). Dessutom har många av dessa fordon tonade rutor som gör det svårt att se in i fordonet, vilket upplevs obehagligt av många potentiella användare.

Automobil-Elektronik 2017

Rapport från tvådagarskonferensen Automobil-Elektronik-Kongress i Ludwigsburg, Tyskland, som arrangerades för 21:a gången.

Detta är en mötesplats främst för tyska fordonsindustrin och besöks alltid av elcheferna inom produktutveckling från biltillverkarna och de stora leverantörerna. Det är en mycket kamratlig atmosfär där första dagens program avslutas med punkten ”Gemensamt uttalande från fordonstillverkarna”, sedan går man till gemensam middag i ett gammalt ridhus. En av huvudtalarna Jensen Huang, grundare och VD för NVIDIA , kommenterade detta och sa att konkurrenter sitter i samma rum och öppet diskuterar framtidsstrategier, det skulle aldrig vara möjligt i hans bransch.

Klädkoden har varit kostym, vit skjorta och slips (ett handfull kvinnor i dräkt deltog). Men i år inledde moderatorn Mr Kellervessel, global el-chef hos Ford, med att ta av sig kavaj och slips ”eftersom det var så kvav värme”.

Dag två pratade Dr Michael Wurtenberger, BMW om den kulturförändring som fordonsindustrin måste genomgå mot en ledarstil som i mjukvaruindustrin med snabbhet, decentralisering och ”Fehlerkultur”. Han välkomnade att slipsarna var borta och en mer informell stämning på konferensen.

Dr Denner, VD för Bosch, var första talare. Bosch har 20 000 mjukvaruingenjörer, 50 % av deras produkter är uppkopplade och man investerar massivt i AI. Bilen blir hårt kopplad till molnet i ”Vehicle Cloud Computing”. Framtiden är mer flexibla samarbetsmodeller med öppna plattformar och allianser.

Dr Grote, SVP Electronics hos BMW, sa i sin presentation att produktiviteten i utvecklingen av programvara är för dålig. Alltför stor andel utvecklas av konsulter på uppdrag och återanvändningen är för dålig. ”Techplayers” i USA är bättre och har bättre marginaler. Industrin måste gå mot programvara som produkt och att köpa från specialister.

Young Sohn, President & CSO Samsung, som varit ansvarig för företagets mega-uppköp av Harman Kardon, ledande leverantör till fordonsindustrin. I Samsungs värld handlar det om samarbeten och storskalig ekonomi. Samsung är stor leverantör av komponenter till Apple. Det gäller att träffa vågorna, en del stora och andra små för att surfa på topp, som Young Sohn uttryckte det. Samsung har 36 000 anställda med doktorsexamen och 80 miljarder USD i cash. Avslutningsvis är Samsung öppna och långsiktiga.

Huang berättade om NVIDIAs arkitektur med grafikprocessorer som möjliggör att More´s lag kan fortsätta med 50% ökad kapacitet år från år. Vi går in i den 4:e datorrevolutionen, från mobila generationen till AI med extrema mängder data. Han beskrev hur AI och Deep Machine Learning kan användas för att dramatiskt snabba upp utvecklingen av självkörande fordon. Han avslutade med att berätta nyheten att Volvo Cars och Autoliv valt NVIDIA som partner.

Johann Jungwirth, CDO Volkswagen, förstärkte budskapet att det handlar om snabba loopar och AI. ”AI is eating the world” och att gå från kundorientering till användarupplevelse.

Egen kommentar

Klädkoder kan tyckas löjligt att kommentera, men det är symbol för mycket. Fordonsindustrin i Tyskland är ledande och kämpar för att behålla positionen, men frågan är om man klarar omställningen till att kunderbjudandet drivs av programvara. Alla är medvetna om att det krävsomfattande förändring.

Vem kommer att lyckas med plattformarna som alla vill ha? Standards inom fordonsindustrin har ofta börjat som ”Gemensamt uttalande” på denna konferens. I år ”fanns det inte tid” att utveckla ett gemensamt uttalande. Vi ser kanske en annan logik komma.

Vision Zero 2017

I mitten av juni anordnade Näringsdepartementet, Trafikverket och Transportstyrelsen en tvådagars konferens om nollvisionen i trafiken, Vision Zero 2017. Bland deltagarna fanns världens ledande experter, ministrar och beslutsfattare från Afrika, Amerika, Asien och Europa. Likaså var programmet fullspäckat med både inhemska och utländska talare.

Konferensen gick ut på att diskutera trafiksäkerhet på en strategisk nivå, och hur visionen om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken kan uppnås. I många fall användes den ”svenska modellen” och trafiksäkerhetsarbetet som en referenspunkt – att uppnå lika stor reducering i antalet dödade och skadade i trafiken är något som många strävar efter. Och vad är då hemligheten bakom den stora framgången? Kortfattat handlar det om ett långsiktigt arbete, gott samarbete mellan olika aktörer och ett systemperspektiv.

Här är en kort sammanfattning av några föredrag som jag deltog på som berörde automatiserade fordon.

  • Infrastrukturmininstern Anna Johansson inledde konferensen. Hon pratade om att transportsystemet för första gången är en del i FN:s mål för hållbar utveckling. Hon påpekade också att trafiksäkerhetsarbetet behöver intensifieras globalt, och att vi i Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och kan bidra med kunskap och erfarenhet från nollvisionsarbetet.
  • David Ward från Global New Car Assessment Programme (Global NCAP) pratade om vikten av att fordonen testas och utvärderas av oberoende parter. Han påpekade också vikten av systematiska utvärderingsmetoder. Att uppmuntra automatiserad körning är med på organisationens prioritetslista för 2030, men den hamnar i skuggan av andra lösningar som ESC (Electronic Steering Control), AEB (Autonomous Emerging Braking), ISA (Intelligent Speed Adaptation), och M-ABS (Motorcycle Anti-Lock Brake System). Storskalig implementation av dessa system i utvecklingsländer väntas spara många liv eftersom antalet fordon väntas öka kraftigt.
  • Björn Anwall från Volvo Cars underströk att trafikolyckor, trängsel och utsläpp är våra stora utmaningar. Automatiserade, elektrifierade och delade fordon är svaret på detta. Volvo Cars vision är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i en Volvobil 2021, att ha 1 miljon elektrifierade fordon på marknaden 2025 samt att ”ge tillbaka” en vecka av kvalitetstid per år 2025. För att uppnå allt detta behövs ett tätt samarbete mellan myndigheter, akademi och industri. Myndigheterna kan stödja utvecklingen genom att exempelvis förse fordonen med ruttinformation vid vägbyggen.
  • Claes Tingvall från ÅF/Monash University pratade om vikten med innovation. Han presenterade sex innovationsregler. Bland dessa finns följande:
    a) If you cannot express the need for innovation in an innovative way, you need to go home and rethink
    b) Develop criteria, test methods, critical limits and test demos early to drive innovation
    c) Never give up, sometimes it can take 50 years to be understood!
  • Ola Boström från Autoliv pratade om hur körning med nedsatt körförmåga (imapired driving) kan förhindras. Viktigt är att utgå ifrån att fordonet och människan är ett gemensamt kognitivt system som delar kontroll och som måste kunna lita på varandra om samspelet ska fungera. Att skapa lagom mycket tillit är viktigt – för lite eller för mycket tillit till ett tekniskt system kan ha negativa konsekvenser. För att uppnå detta behöver fordonsindustrin generellt sett ha mer inslag av forskning kring mänskliga faktorer.
  • Catharina Elmsäter-Svärd från Drive Sweden påpekade att ett smart transportsystem behövs för att uppnå nollvisionen. Liksom representanten från Volvo Cars var hon inne på att automatiserade, elektrifierade och delade fordon är framtiden. I detta är det viktigt att tänka på att nya mobilitetsformer kommer förbättra livskvaliteten för många funktionshindrade.
  • Jag (Azra Habibovic) pratade om utmaningar med dagens teknikreglering i fordonen i Europa i förhållande till den alltmer ökande mängden av mjukvara i fordonen. Idag tar myndigheter mycket ansvar för säkerheten genom att i detalj specificera kraven som ett fordon behöver uppfylla och hur dessa ska utvärderas och godkännas. Det är en process som lämpar sig för godkännande av mekaniska komponenter, men blir svårare att tillämpa för system baserade på föränderlig mjukvara.

Materialet från dessa och andra presentationen från konferensen hittar ni här.

Fordonsdynamik för automatiserad körning

Onsdag 31 maj arrangerade svenska fordonsingenjörsföreningen, SVEA, ihop med SAFER och kompetenscentret ECO2 årets seminarium, denna gång med temat fordonsdynamik för automatiserad körning [1]. Här kommer ett kort referat från seminariet.

Malte Rothämel från Scania pratade om behovet av redundans i chassisystemen när föraren inte längre finns redo att ta över, och visade exempel från tunga fordon med en aktiv styrnings-aktivator med dubbla elmotorer, och en bromsaktivator placerad direkt vid bromspedalen – bromssystemet är i övrigt redan redundant.

Per Ola Fuxin och Matthijs Klomp från Volvo Cars föredrog Volvos utveckling avseende förarstödssystem, från tidiga ABS-funktioner via många TBF (TreBokstavsFörkortningar) till dagens Pilot Assist. Målet är att skapa en “sömlös” körupplevelse, där alla funktioner samspelar optimalt. Pilot Assist är i princip en vidareutveckling från adaptiv farthållare, ACC, där bilen också kan hålla sig i filen i farter upp till 130 km/h – men fortfarande är föraren ansvarig och måste hålla minst en hand på ratten (utom vid kökörning i lågfart). Detta eftersom systemet (ännu) inte kan identifiera alla objekt. Noterbart också att Volvos hybridbilar har “by-wire”-bromsar och att alla deras framtida bilar också kommer att ha det.

Fredrik Bruzelius från VTI gjorde en översikt av resultaten från Wanna Svedbergs utredning av rättsliga principer med automatiserade fordon som vi skrivit om tidigare. Det är då viktigt att skilja på civilrätt och brottmål. I civilrätt, där man alltså “stämmer” någon, kan ansvaret ligga på en juridisk person, till exempel en fordonstillverkare. Men i brottmål, där alltså ett brott mot trafiklagstiftningen skett, måste det (i Sverige) vara en fysisk person som är ansvarig. Detta ställer förstås till det för helt självkörande bilar (SAE-nivå 4 och 5). Ett förslag är att skapa en “kontrollcentral” med operatörer som ger godkännande för start av varje enskild automatiserad körning (se t.ex. GMs gamla reklamfilm).

Peter Nilsson från Volvo GTT och Chalmers redogjorde för sitt projekt där man studerat principerna för hur man ska reglera långa fordonskombinationer vid körning i multipla filer. Långa fordon har ofta problem att byta fil i tät trafik och kan då tvingas till att “bryta sig in” i nästa fil. Denna situation måste även framtida automatiserade långa lastbilar kunna hantera.

Jim Crawley från Haldex Brakes gjorde en djupdykning i ABS-reglering och visade hur deras nya snabba reglerventil kan både ge kortare bromssträckor men också spara energi och med separata enheter kan ge redundant reglering av avancerade funktioner för t.ex. automatiserade fordon.

Niklas Lundin från Asta Zero berättade om utmaningarna med testning både av aktiva säkerhetsssystem med alla varianter, och automatiserade fordon. De senare innebär en betydligt komplexare testning med tusentals testfall där det i praktiken är omöjligt att testa alla. Grundprincipen är då att genomföra huvuddelen av testerna med modeller som valideras med tester. Niklas nämnde också ett tänkbart cyberhot: om någon planterar falsk kartinformation så kan fordonen svänga av vägen för att de tror att det finns en anslutande väg där. Även sådana situationer måste man kunna säkra med testningen.

Slutligen berättade Lars Drugge från KTH om ITRLs plattformar, RCV och RCV-E1/-E2, som kontinuerligt utvecklas nu även med LIDAR, radar och kamera föru atomatiserad körning.

Totalt sett en givande dag som gick lite mer på djupet än många andra seminarier. (Dessutom tack till Mattias Lidberg som visade vad alla fordonsingenjörer med självaktning alltid måste bära med sig!)

Källor

[1] SVEA FORDON: Seminarie Vehicle Dynamics for Automated Driving Länk

Princeton SmartDrivingCars Summit

17-18 maj hölls Princeton SmartDrivingCars Summit, där 120 deltagare som representerade försäkringsbolag, leverantörer, myndigheter, regeringar, operatörer och företag inom “deep learning”.

Ben Grush visade en sammanställning av hur flera experter ser framtiden för fordon med olika automatiseringsgrad.

Som framgår av bilden kommer semi-automatiserade fordon att ta ledningen inledningsvis innan de fullt automatiserade tar över på lång sikt. Det kommer att vara en lång period med blandad trafik.

Tack till Ingmar Andreasson, Logistikcentrum!

Vehicle Electronics & Connected Services 2017

Konferensen Elektronik i Fordon i Göteborg arrangerades för 12e gången 9-10 maj, nu under det nya namnet Vehicle Electronics & Connected Services och med samtliga presentationer på engelska. Samtidigt har deltagarantalet ökat från förra årets ca 450 till årets ca 700. Arrangörer var Insight Events Sweden i samverkan med Vehicle ICT Arena på Lindholmen.

Här ett referat av några av presentationerna.

Prof.Dr Thomas Form från Volkswagen gjorde en bra översikt över utmaningarna inom utvecklingen av automatiserade fordon avseende Sense (det finns inga ideala sensorer) –  Plan (man har inte tillgång till all information för att planera rutten) – Act (oklart vilka prestanda som krävs och hur de kan verifieras). Han visade också på skillnaderna i angreppssätt mellan fordonstillverkarnas traditionellt evolutionära ”something everywhere” (SAE nivå 1-4) och teknikföretagens revolutionära ”everything somewhere” (SAE nivå 5). Nu när nästan alla fordonstillverkare ger sig in i mobilitetstjänster så får de också använda sig av det revolutionära angreppssättet.

Dennis Nobelius från Zenuity gjorde ett säljande anförande om företagets koncept med självstyrande team och utveckling av hårdvaru-oberoende lösningar, både avseende förarstödssystem (ADAS) och autonom körning (AD). Man vill också vara öppna mot omvärlden och söker samarbete med såväl innovativa entreprenörsföretag som etablerade teknikföretag. På ett plan i Zenuitys nya kontor på Lindholmen skapar man ihop med Lindholmen Science Park ett ”mobility lab” där externa parter i samverkan med Zenuity kan utveckla sina idéer.

Dr. Peter Phelps från BMW presenterade resultaten från en studie av vad som kan hända i Tyskland när privata resp. delade bilar görs självkörande (studien finns att ladda ner på www.ifmo.de). Man har simulerat två olika scenarier, där 17% resp. 42% av den totala fordonsflottan i Tyskland 2035 är självkörande (på SAE-nivå 4-5).
Simuleringarna visar att körning med privatägda bilar (person*km) kan öka med 2-9%. Med autonoma bilar som man inte behöver hämta eller parkera så kan man vinna tid, speciellt för korta resor. För längre resor är det viktigare att kunna använda tiden till annat än att köra. Men samtidigt visar flera studier att tiden man är villig att spendera i en bil är ca 80 minuter vilket inte verkar ändras över tid (däremot ändras förstås sträckan man hinner på 80 minuter).
Studien pekar också på att ”mobility-on-demand”-system som t.ex. DriveNow och Car2Go kan få en rejäl knuff framåt och bli lönsammare när man inte behöver använda så mycket personal. Idag är inte dessa tjänster lönsamma i mindre, glesare städer men det kan ändras med självkörande bilar. Man skiljer då på ”sharing”, där man delar ägandet men åker själv, och ”pooling”, där man samåker flera personer i samma bil. Med självkörande bilar kan 2% av alla resor i Tyskland bli ”shared” och upp mot 10% ”pooling”. De ökade resandet med mobility-on-demand-tjänster tas från alla andra transportmoder.

Christian Grante från Volvo GTT talade om resan från passiva säkerhetssystem, via dagen aktiva säkerhetssystem till morgondagens automatiserade fordon. Det finns fortfarande mycket kvar att göra inom aktiv säkerhet, t.ex. för att varna för skymda trafikanter eller kollegor på en vägarbetsplats.
Kommersiella fordon i avskilda områden, ”siter”, kan vara lågt hängande frukter som kan ge viktiga kunskaper för automation, från manövrering, lastning och lossning till hela lastterminaler. Man testar också självkörande lastbilar i Bolidengruvan – en speciell utmaning då det inte finns GPS utan man får laserskanna gruvan, men också då det finns annan trafik i gruvan. Samtidigt finns det stora vinster att göra i ökad produktivitet – nära en dubblering är möjlig.
På motorvägar finns vinster att göra med lastbilar i konvojkörning, men den funktionella säkerheten är en utmaning, främst med positionering eftersom det är mycket farligt när en lastbil kör av vägen. Att verifiera funktionell säkerhet för dessa fordonssystem med traditionell provning är inte realistiskt, skulle kräva miljontals bilar.

Jonas Nilsson från Zenuity beskrev säkerhetsutmaningar med (helt) autonoma bilar och vad som krävs för att bygga en säker självkörande bil.En utmaning är att även om en stor del av olyckorna idag beror på människor, så är det fortfarande människan väldigt duktig: dels går det statistiskt väldigt många körtimmar/körsträcka innan en allvarlig olycka uppstår, dels krävs det många olika sensorer i bilen för att ersätta människans sinnen, och sensorerna ger inte heller alltid 100% information – de missar objekt eller ser ”spöken”.En annan utmaning är hur man ska hantera eventuella problem som systemet inte klarar, när man inte kan lita på att föraren kommer att kunna ta tillbaka kontrollen (kan sova eller ha blivit sjuk).
En tredje utmaning är att säkerställa att fordonet faktiskt kan följa den beräknade banan, även i en kritisk situation och med störningar t.ex. i form av sidvind eller väghinder.
Jonas tog också upp det berömda etikproblemet kallat  ”the trolley problem” – hur ska ett system designas för att hantera valsituationer där man antingen kör på ett eller ett annat objekt. Grundtanken är att först göra allt för att undvika att hamna i sådana situationer, och sedan om en sådan situation ändå uppstår, bara göra undvikande manövrer om de är helt säkra; i annat fall minska konsekvenserna genom t.ex. att bromsa.

Robert Falck från Einride berättade om företagets lösning på att omforma transportbranschen, för sänkta kostnader och minskade utsläpp. Grundtanken är att det egentligen inte behövs en förare för att transportera gods från A till B. Deras självkörande, eldrivna ”T-pods” ihop med laddstationer ger en systemlösning som bygger på befintlig teknologi för automatiserad körning,  aktuell batterikapacitet och uppkoppling med 4G/5G. Man siktar på att köra i max. laglig hastighet, dvs. 80 km/h.
Första tillämpningen kommer att bli transporter mellan Göteborg och Helsingborg och ska stå klar 2020. Kapaciteten kommer att vara 2 miljoner pallar per år och ha en investeringskostnad på 250 miljoner kr. Einride som systemutvecklare kommer inte att tillverka T-pods eller laddstationer själva utan har ett nätverk av samarbetspartners.

Egen kommentar
Det var kanske inte så mycket nytt som presenterades på konferensen men den gav ändå en bra överblick om vad som pågår. Man får en mer nyanserad bild av hur långt utvecklingen kommit. Flera av presentatörerna visade också en stor öppenhet om sin utveckling.

Även om det verkar helt logiskt idag, vem skulle för bara några år sedan ha trott att:

  • Volvo PV släpper kärnverksamheten, utveckling av aktiv säkerhet, till ett externt bolag?
  • Porsche utvecklar snabbladdinfrastruktur till sina kommande sportelbilar?
  • BMW sysslar med eldrivna  automatiserade bilpoolstjänster?
  • Biltillverkarna ser sig som mjukvaruföretag?
  • Ett nytt svenskt lastbilsföretag skulle etableras?

En tydlig trend var annars att många företag passade på att tala om att man rekryterar. Tydligast hos Zenuity med lockande beskrivningar av sitt interna arbetssätt, men också rakt uttalat av andra.

Consumer Electronics Show 2017: lösningar och visioner

Jag har rapporterat om Consumer Electronics Show (CES) i vårt nyhetsbrev i ett par år nu, men i och med att det var mässans 50-årsjubileum i år tyckte jag att det var lämpligt att utforska mässan på plats tillsammans med över 175 000 andra besökare. Själva mässan pågick den 5-8 januari i Las Vegas, men diverse events kopplade till mässan började ett par dagar innan. Nu med facit i handen kan jag inget annat än konstatera att det var en intressant vecka.

Visst var det imponerande att se så många innovationer samlade i en stad, att följa presentationer från kända och mindre kända företag, men mest imponerade var det ändå att det hela flöt på. Nästan som ett perfekt självorganiserande system!

Min bedömning är att fordonsteknologi var dominerande på årets CES, och som väntat fick automatiserad körning mycket uppmärksamhet. Här är några av mina generella reflektioner kring ämnet.

  • Det visades en hel del fungerade lösningar för automatiserad körning, men min uppfattning var att det mest handlade om att visa upp framtidsvisioner. På samma sätt som fordon är mer lika än olika idag så liknar också framtidsvisioner varandra, men fordonstillverkare och leverantörer försöker hitta sätt att differentiera sig.
  • En annan slutsats är att fordonstillverkarna försöker koppla fordonen till ens vardag på liknande sätt som smartphones är  idag. Många visioner som visades på CES handlade nämligen om att skapa samhörighet med fordonet, att det ska kunna delta i och integreras med nya molntjänster. För många av dessa visioner är automatiserad körning en förutsättning.
  • Det ser ut som att fordonstillverkarna och deras leverantörer börjat konkretisera sina visioner om hur vår mobilitetsupplevelse ska se ut i framtiden. Nya mobilitetstjänster (baserade på automation) diskuterades flyktigt och flera fordonstillverkare påpekade att dessa är oerhört viktiga för dem. Detta till trots kunde jag inte höra att någon av dem refererade till hur många fordon som de använder för exempelvis delade mobilitetstjänster – det man skröt med är hur många fordon som man säljer per år.
  • Artificiell intelligens är avgörande för automatiserad körning, men årets CES visar också att det har en viktig roll när det gäller att skapa och utforma användarupplevelsen i fordonet generellt sett. Röststyrning och interaktion var definitivt ett populärt ämne och Amazons Alexa spökade i många prototyper. Hon hade dock några konkurrenter, och det återstår att se vilken lösning som får genomslag i verkligheten. Tolkat från alla nya samarbeten inom området kommer vi definitivt att se sådana lösningar på marknaden inom kort.
  • En annan intressant observation är att Tesla inte hade någon monter, föreläsning eller liknande på plats i Las Vegas. Men Tesla var närvarande överallt. Tesla nämndes i diskussioner om automatiserad körning, om mjukvaruuppdatering och säkerhet, om fordonsprestanda, om användarupplevelse – ja, överallt.

Nedan följer nyheter från diverse aktörer som rör automatiserad körning:

  • Faraday Future visade en ny prototyp: FF91. Den har 1050 hästkrafter, är eldriven och full av smarta funktioner, inklusive autonom parkering. Det är en självlärande bil som lär sig av/om sin användare och omgivning. Designmässigt är den ganska fin och smidig, bortsett från lidarpucken som poppar upp när självkörande funktioner är aktiverade. Planen är att bilen ska gå i produktion 2018. Priset avslöjades inte under CES men senare framkom det att den kommer kosta under 300 000 dollar. De intresserade kan göra en beställning genom att betala in en återbetalningsbar handpenning på 5 000 dollar.
  • Nvidia visade upp en ny superdator för fordon som kallas Xavier, med en 512-core GPU och Volta AI-plattform som är kapabel att lära sig hur man kör genom att observera en mänsklig förare. För att demonstrera Xaviers förmåga installerade företaget den i en självkörande Lincoln vid namnet BB8 och lät den köra runt i allmän trafik i Silicon Valley. Nvidia beskrev också en ny plattform kallad AI Co-pilot som övervakar både fordonets omgivning och hytten. Genom att följa förarens blick kan den varna föraren för faror som han/hon inte tittar på. Enligt företagets VD kan den också läsa av förarens läppar med 95 % noggrannhet, något som väntas bidra till bättre noggrannhet av röstkommando. För att lättare lansera detta till fordonsvärlden offentliggjorde Nvidia strategiskt partnerskap med ZF och Bosch. Utöver det blev det också känt att företaget samarbetar med Baidu, TomTom, Zenrin och HERE kring högupplösta kartor för automatiserad körning. Audi blir den första fordonstillverkaren som använder Nvidias nya lösningar i en automatiserad bil av SAE-automationsnivå 4. Den väntas på marknaden år 2020.
  • Toyota presenterade Concept-i, företagets vision om hur körning kommer se ut 2030. Konceptet är uppbyggd på idén att bilkörning ska vara roligt. Bilens AI, som heter Yui, ska med tiden lära sig om föraren, vart han/hon vill åka, hur han/hon vill åka dit och på vilka delsträckor som föraren föredrar att köra själv. Enligt Toyotas vision kommer ratten att finns kvar och när bilen framförs i självkörande läge kommer föraren kunna ta över kontrollen i princip när som helst. Ratten har dock fått en annorlunda form, lite som dagens spelkontroll.
  • Nissan planerar att lansera Seamless Autonomous Mobility (SAM), ett NASA-inspirerat AI-system med hjälp av vilken automatiserade fordon kommer att lära sig om trafiken. Det som är mest unikt för Nissans system är att det kommer att vara kopplat till ett kontrollcenter med en mänsklig operatör. När  exempelvis en självkörande bil  stöter på ett okänt hinder på vägen och  inte vet hur det ska hanteras, kommer den att kontakta kontrollcentret och skicka information om situationen. Operatören kommer då att bedöma vad som är lämpligast att göra och guida bilen därefter. På det viset kommer bilarna att lära sig av detta så att att de så småningom kan hantera liknande situationer på egen hand. Nissan avslöjade också att de kommer att fortsätta samarbeta med Microsoft och integrera dess virtuella assistent Cortana i fordonen. Nissan planerar också att samarbeta med det japanska Internet-företaget DeNa kring självkörande kommersiella fordon. Där kommer Nissan att ansvara för fordonens intelligens medan DeNa kommer att ta hand om användarupplevelsen. Inom ramen för samarbetet hoppas man kunna testa mobilitetstjänster i Tokyo-området år 2020 (då OS går där). Utöver detta avslöjade företaget några nya detaljer om nästa generation av Nissan Leaf: den kommer bland annat att vara utrustad med ProPilot, ett system som möjliggör automatiserad körning under vissa förhållanden.
  • BMW, Intel och Mobileye hade en gemensam pressträff där de avslöjade att de kommer att fortsätta samarbeta med varandra och att de ämnar utföra tester med 40 automatiserade bilar (BMW 7 Serie) under andra halvan av 2017. Testerna väntas äga rum i Europa och i USA. De betonade också behovet av att utveckla en skalbar arkitektur som kan användas av andra inom branschen och bjöd in andra aktörer till samarbetet. BMW presenterade också HoloActive Touch, en virtuell touchdisplay som reagerar på handrörelser i luften. Något annat som framkom under CES är att BMW kommer att integrera Microsofts Cortana i framtida fordon.
  • Ford visade en automatiserad Ford Fusion Hybrid som hade fått uppdaterat sensorsystem (bland annat nya lidarer) och bättre processorkraft. Företagets VD och andra representanter deltog i flera debatter där de tydliggjorde företagets vision om att leverera nya mobilitetstjänster (med hjälp av automation). Liksom flera andra fordonstillverkare kommer Ford också att utrusta sina bilar med röststyrning. I deras fall blir det Amazons Alexa.
  • General Motors avslöjade att det håller på att utveckla helt självkörande versioner av Chevy Bolt.
  • Volkswagen visade en uppgraderad version av Volkswagen ID som lanserades på Paris Auto Show förra året. Största nyheten är att den är helt självkörande. Den är uppbyggd på företagets nya plattform, Modular Electric Drive (MEB). Volkswagen kommer att integrera Alexa i deras fordon.
  • Mercedes kommer att inleda ett samarbete med Nvidia med målet att utveckla AI för bilar som lanseras på marknaden 2018. Mer detaljer om samarbetet kommer att avslöjas senare under året. Vision Van, som visades upp i september förra året, var också på CES. Den har bland annat drönare med sig vars uppgift är att hämta och leverera paket.
  • Hyundai demonstererade två automatiserade Ioniq-bilar på Las Vegas gator. Till skillnad från många andra koncept där sensorer sticker ut, ser Ioniq ut precis som en vanlig bil. Utöver det visade företaget Hyundai Mobility Vision utvecklat i samarbete med Cisco som är kort sagt ett hem integrerat i bilen – eller tvärtom.
  • Honda presenterade en ny nytt koncept för automatiserad körning kallat Cooperative Mobility Ecosystem. Företagets mål är att använda kraften som artificiell intelligens, robotik och big data erbjuder till att förändra upplevelsen av mobilitet. Trådlös kommunikation (V2X) är i fokus där. Bland de fordonskoncepten som visades är Honda NeuV, en liten delvis automatiserad stadsbil för delade mobilitetstjänster. Den kommer att utrustats med Honda Automated Network Assistant (HANA) som lär sig och anpassar sig efter förarens emotioner, beslut och beteenden. Honda visade också självbalanderande motorcykel, Riding Assist. Flera nya samarbeten offentliggjordes, däribland samarbete med Visa och DreamWorks Animation.
  • Volvo Cars och Ericsson demonstrerade en rad olika molntjänster däribland Microsofts Skype for Business som kommer att lanseras i Volvo S90 senare under året. Där handlar det alltså om att förbättra produktiviteten när fordonen blir alltmer automatiserade. Samarbetet med Microsoft omfattar också vidareutforskning av fordonsapplikationer baserade på den digitala assistenten Cortana. Här kan ni också höra representanter från Volvo Cars och Ericsson diskutera deras samarbete och vikten av Open Ecosystem.
  • Baidu Inc. och BAIC offentliggjorde att deras samarbete kring telematik och automatiserad körning gett resultat och att en BAIC utrustad med Baidus teknik kommer att visas på Shanghai Auto Show i april. Det framkom också att de planerar att genomföra tester på allmänna vägar senare under 2017.
  • Autoliv demonstrerade sitt LIV, Learning Intelligent Vehicle, en plattform som utvecklats för att stödja samarbetet och ge delad kontroll mellan föraren och fordonen. LIV kombinerar olika funktioner och data från olika sensorer för att lära sig om omgivningen och föraren. Utöver det demonstrerade företaget en rad funktioner som är en möjliggörare för automatiserad körning.
  • Delphi och Mobileye demonstrerade funktioner för automatiserad körning som kommer att ingå i deras Centralized Sensing Localization and Planning (CSLP) system som väntas komma på markaden 2019.
  • Bosch presenterade en cockpit med fokus på personalisering av diverse tjänster. Det som var kanske mest intressant var ett haptiskt gränssnitt som är utvecklat i samarbete med Ultrahaptics. Det handlar om en beröringsfri teknik som läser av förarens gester snarare än exakta fingerrörelser och använder ultraljud för att skapa ett haptiskt svar direkt på förarens händer. Bosch visade också en parkeringstjänst kallad Connected Parking som med hjälp av delad data hjälper föraren att hitta ledig parkeringsplats samt att avgöra om den lediga platsen är tillräckligt stor. Mest uppmärksamhet fick nog hemroboten Kuri.

Advanced Suspension Systems Summit for Autonomous Driving

Skrivet av Carl-Johan Aldén och Robert Björkman, Semcon

Summering av Advanced Suspension Systems Summit for Autonomous Driving, Berlin 17-18 oktober 2016.

Exempel på deltagare: Toyota, Maserati, Tenneco, Koni, Magneti Marelli, Schaeffler, Continental, Nira, Ford, Volvo Cars, Semcon.

Active Safety har sitt ursprung i chassielektroniken – det första AS-systemet var ju faktiskt ESP och sedan har broms- och styrbaserade system följt. Idag är dock ADAS/AD-utvecklingen primärt fokuserad på sensorik och funktioner – samarbetet med de fundamentala komponenterna som chassit hamnar lätt i skymundan. Som öppningstalare på konferensen i Berlin beskrev vi status och trender inom AD, kravbild från olika stakeholders och behovet och fördelarna av en ännu närmare integration av AD och chassit.

Några av de områdena vi belyste; det ökade spagatet i krav på chassisättning för olika AD-fordon/use-cases, behovet av access till högprestandakapacitet för att hantera kritiska scenarier på ett säkert sätt, behovet av ökat informationsutbyte mellan chassit och AD-systemet (t.ex. omgivningsparametrar, systemstatus och aktuell tillgänglig prestanda från chassit och sensordata som möjliggör proaktiv active suspension – som i Mercedes Magic Body Control-system) och behovet av förfinad själv-diagnostik för att AD-systemet ska få reda på komponentfel och kunna hantera dessa på ett så bra sätt som möjligt.

Några av de områden som berördes mest av de andra talarna: den aktuella utvecklingen av semi-active och full-active-lösningar, fördelen med forward preview såväl som olika lösningar för variabelt chassi/suspension. Under de två större panelsessionerna diskuterades framtiden för AD och utvecklingen av chassi härtill.

Sammanfattningsvis var konferensen en bra internationell plattform för utbyte över domängränserna och eventet var ett värdefullt steg mot ökad samsyn och samarbete mellan chassit och det övriga AD-systemet. Samtidigt belyste konferensen med tydlighet gapet mellan klassisk chassiteknik och den aktuella elektronik/SW/AI-fokuserade AD-utvecklingen och behovet av ett närmare samarbete härtill.

FFI Trafiksäkerhet och automatiserade fordon

I onsdags 21 september hölls årets programkonferens inom Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI)s delprogram Trafiksäkerhet och automatiserade fordon, på Lindholmen. Programmet, som förut enbart fokuserade på säkerhet, har en total budget på ca 130 MSEK/år varav lite mer än hälften kommer från industrin.

Årets konferens inleddes med ett block om provbanan AstaZero utanför Borås. På banan kan man testa säkerhetssystem, ICT-system och automation under repeterbara och säkra förhållanden, med bland annat robotiserade objekt som t.ex. ballongbilar. Man har också möjlighet att samla in data för användning i utvecklingskedjan. Sedan starten för ca 2 år sedan har nu beläggningen av banan ökat till den grad att man ibland får tacka nej till kunder.

Jonas Bjelfvenstam från regeringskansliet som leder utredningen om självkörande fordon på väg som vi tidigare skrivit om, berättade om utredningens fortsatta arbete efter vårens delbetänkande. Man räknar med att det kommer att finnas en stor variation av självkörande fordon med olika uppgifter som behöver hanteras. Det som samhället skulle kunna göra i sammanhanget är förutom regelverk, skapa infrastrukturer (digital och fysisk), trafikinfotjänster (inkl. kart- och geodata) och molntjänster (t.ex. Trafikverksmoln eller Transportstyrelsemoln). En viktig del handlar om data: vem äger data, hur säkrar man integritet och datasäkerhet och vem ansvarar för data? En annan del handlar om vem som kan avkrävas ansvar vid incidenter: ett system kan inte sättas i fängelse.

Programmet innehöll också presentationer från några olika projekt, bland annat om HMI och hur man säkert ska kunna lämna över och ta tillbaka kontrollen. Ett sätt kan vara att det alltid är föraren som avgör, t.ex. genom att sätta ett reglage i automatisk eller manuell mod (sedan kanske det inte alltid går att sätta i automatisk mod). Eftersom automatiska bilar har andra förmågor än människan så får man anpassa kraven.

Några noteringar från konferensen:

  • Hur ska man kunna detektera objekt som t.ex. plastpåsar eller måsar som man inte ska väja för?
  • Systemen ska både klara att undvika de olyckor som människan idag inte klarar av, och de som förarna idag faktiskt klarar att hantera och därmed inte hamnar i statistiken. Det finns beräkningar som visar att människan gör mindre fel än dagens datorsystem.
  • De flesta nya bilar de närmaste 10-20 åren kommer inte att vara självkörande och de måste också få förbättrade egenskaper.
  • Man kan behöva anpassa de passiva skyddssystemen för andra sittpositioner.
  • Vilken blir lastbilsförarnas framtida roll?
  • En stegvis ökning av automatiseringsgraden behövs för att forskningen ska hinna med.
  • Vi kommer att utsätta människan för det hon är sämst på: att övervaka.
  • Utgå alltid från människan!
  • En bra fysisk och digital infrastruktur krävs för att inte självkörande fordon ska bli alltför försiktiga i trafiken.
  • Sverige har stora möjligheter att ta ledningen då vi har en gemensam vision (nollvisionen), bra samverkan, ett säkerhetstänkande ända sedan högertrafikomläggningen, vana vid dåligt väder, en stark industri med högt teknikkunnande, är relativt snabbfotade och har FFI.