Kategoriarkiv: Konferenser

Telematics Valley International Conference 2017 – dag 1

Skrivet av Camilla Stålstad, RISE Viktoria

Årets Telematics Valley konferens gick av stapeln den 5-6:e september i Göteborg, närmare bestämt i Volvo Cars lokal Volvohallen. Temat för året var ”A connected and Autonomous Brand New World – What is going on in the automotive industry and smart cities?”. Konferensen, som lockat närmare 160 deltagare, inleddes för den som ville med en guidad tur i Volvo Cars fabrik.

Konferensens första session hade temat ”Enabling autonomous driving and connected vehicles”. Sessionen modererades av Magnus Gunnarsson från Ericsson och bestod av tre presentationer.

Första presentationen hölls av Maria Grazia Verardi från Live Traffic Data LLC. Presentationen med rubriken ”Is traffic signals Infrastructure ready to be connected to the IoT? – An insight into the current and future status in the US and Europe” handlade om de fördelar uppkopplade trafikljus kan ge för såväl självkörande som manuellt framförda bilar. Även möjliga affärsmodeller för tekniken presenterades och Maria lyfte bland annat fram att försäkringsbolag kan vara intresserade av att betala för tillgång till data gällande trafikljusens status vid ett olyckstillfälle.

Per Ljungberg från Ericsson ersatte kollegan Håkan Andersson under presentationen ”5G – a unified technology solution for Automotive and ITS use cases” som handlade om den teknologi som ska möjliggöra för fordon att kommunicera både med varandra, med sin omgivning (infrastruktur och personer) och med olika molntjänster. 5G eller ”New Radio” (NR) som nu utvecklas ska ge både större kapacitet och lägre energiförbrukning och bedöms finnas allmänt tillgänglig år 2025.

Sessionens sista presentation ”How to achieve trust in autonomous vehicles? How can we ensure that the vehicles will not be hacked?” hölls av Tomas Olovsson från Chalmers. Tomas menade att det inte är möjligt att bygga felfria system utan att vi istället måste kunna hantera problem som uppstår. För att vi ska kunna lita på säkerheten i självkörande bilar måste man designa för säkerhet redan från början bland annat genom säkerhetsklassning av olika funktioner och certifiering av kritiska funktioner. Särskilt lyfte han fram vikten av att separera olika system från varandra så att det inte går att påverka ett kritiskt system via ett icke kritiskt system.

Dagens andra session var på temat ”What about safety? – Will we achieve the Vision Zero in a world with autonomous cars?” och modererades av Håkan Sivencrona från Zenuity.

Första presentation som hade titeln ”Realtime information for enhanced safety” hölls av Matti Seimola från V-Traffic och visade hur insamlad data gällande älg- och renobservationer på och nära vägar kan användas för att åstadkomma en markant minskning av antalet viltolyckor, trots att mängden data är relativt begränsad. Mellan 1 500 -2 000 viltolyckor beräknas kunna undvikas under 2017 tack vare en teknik som just nu testas i Finland.

Andra presentationen hölls av Karin Eklund från Semcon som i presentationen ”Just because it’s connected doesn’t mean it’s smart” ifrågasatte om uppkopplade produkter verkligen alltid är smarta. Ett automatiskt system måste kunna tolka användarens intentioner, vilka kan variera även om situationen är densamma, något som också är viktigt att ta hänsyn till vid utveckling av automatiserad körning. Karin lyfte också fram vikten av att det alltid måste vara möjligt att återkalla/återställa en åtgärd om systemet tolkat användarens intention fel.

Roberto Sicconi från Telelingo höll en presentation på temat ”Let’s make driving safe again!” där han visade en produkt som Telelingo höll på att utveckla. Produkten som syftar till att kunna förse förare med situationsanpassade varningar och instruktioner skulle även kunna användas för självkörande bilar för att hantera överlämning från självkörande läge till föraren. Systemet baserade informationen till föraren på en kombination av en analys av förarens uppmärksamhet med information om risker i bilens omgivning.

Sessionens sista presentation var på temat ”How do we get safe autonomous road vehicles?” och hölls av Rolf Johansson från Zenuity. Rolf beskrev hur arbetet med trafiksäkerhet har gått ifrån att fokusera på passiv säkerhet via aktiv säkerhet till vad han kallar ”taktisk säkerhet” vilket handlar om att undvika att farliga situationer alls uppstår. För att besvara frågan om hur vi får säkra självkörande bilar gick Rolf hela vägen tillbaka till antiken och menade att det handlar om att ”Know thyself” och ”Nothing overmuch”.

Let’s do it!” var rubriken på dagens tredje session, som modererades av Håkan Carlund från SAS Institute.

Sessionen inleddes med en presentation av Marcus Rothoff från Volvo Cars med rubriken ”The journey to Autonomous driving in Gothenburg”. Presentationen beskrev det pågående projektet DriveMe där självkörande bilar testas av vanliga förare i verklig trafik. Volvo Cars har som mål att ha sin första ”unsupervised AD car” på marknaden år 2021. Marcus lyfte fram det faktum att Volvo Cars tar på sig ansvaret för sina självkörande bilar som en förutsättning för att kunderna ska kunna lita på tekniken.

Maria Stenström från Göteborgs Stads Parkering AB höll en presentation på temat ”Self-parking cars – parking as an accessibility issue in sustainable urban development”. I presentationen pekade hon på de många fördelar som kan nås genom att bilarna kan parkera själva; ca 10-15 % minskad parkeringsyta, minskat behov av att åka omkring och leta efter parkeringsplats, minskad otrygghet då föraren inte behöver åka med bilen in i garaget samt ekonomiska besparingar genom placering av parkeringsytor på mindre centrala platser.

Sista presentationen för dagen hade rubriken ”Testing of Connected and Automated vehicles in Tampere” och hölls av Johan Scholliers från VTT Technical Research Centre of Finland. Presentationen beskrev den testsite för självkörande fordon som är under uppbyggnad i Tampere i Finland. Utöver själva testbanan som är ca 40 km lång och består av olika vägtyper utvecklas även verktyg och processer för test och certifiering av självkörande fordon. Man har även tillgång till en mindre fordonsflotta som anpassats för automatiserad körning.

Punkter som lyftes återkommande under dagen var framför allt att resan mot själkörande bilar är lång och består av många små steg, men för att komma någon vart är det viktigt att testa i praktiken och att göra det i samarbete, ingen aktör kan lösa detta på egen hand. Under paneldiskussionerna som följde efter varje session kom intressanta frågeställningar upp, bland annat om inte den ökade automatiseringen och de allt säkrare bilarna i själva verket kan leda till att förare tillåter sig själva att fokusera mindre på körningen, och om tidigare säkra bilar blir mindre säkra i och med att man vänjer sig vid ännu säkrare bilar och på så sätt tappar förmågan att hantera bilar som saknar de senaste förarstödsystemen.

En dag i startup-världen

Världens största accelerator för startupföretag, Plug and Play, höll nyligen sin tredje finansieringsrunda (Batch 3) för företag inom mobilitetsprogrammet. Totalt var det 35 företag från olika världsdelar som drogs till Sunnyvale där de fick presentera sina idéer, många av vilka är kopplade till automatiserade fordon. Eftersom jag befinner mig i området passade jag på och deltog på eventet ihop med ca 100-150 andra nyfikna åskådare, mest representanter från industrin.

Varje företag fick ca 10 minuter på sig att presentera sin idé och övertyga publiken och investerarna att de är värda att satsa på. Publiken fick vara med och bestämma genom att ”betygsätta” varje företag på papper som sedan lämnades in till programmets kommitté som underlag för beslut om finansiering.

Det är okänt för mig vilka företag som fått finansiering, om ens några alls. Min bedömning är att vissa idéer hade tydlig potential, medan andra var något mindre övertygande. Det kan dock vara så att vissa företag var mer hemlighetsfulla än andra och att det var svårt för mig att förstå vad som är unikt med just deras idéer. Det återstår att se vilka av de som klarar den tuffa marknaden och konkurrensen – enligt TechCrunch har många startupföretag som från början verkade lovande, i alla fall baserat på hur mycket investering de hade fått, försvunnit under 2017.

Här nedan följer en lista med företag som deltog på eventet ihop med en kort beskrivning av deras idéer. Som ni märker är AI ett återkommande begrepp.

  • TuSimple – Utvecklar AI för platooning av lastbilar på motorvägar. De satsar på automationsnivå 4 och 5 (enligt SAE-skalan) och erbjuder en hel logistiklösning – från lastbilar till fleet management. Målet är att 2018 ha en flotta med 50 lastbilar utrustade med denna lösning.
  • DeepMap – Erbjuder en end-to-end lösning för framtagning av högupplösta kartor i realtid för automatiserade fordon.
  • Vayavision – Genererar en 3D-modell av fordonets omgivning med hjälp av en fusion av rådata från flera sensorer (kameror, lidar och radar). Detta till skillnad från många andra lösningar som gör fusion av behandlade sensordata.
  • XNOR.ai – Utvecklar AI-modeller baserade på Convolutional Neural Network som möjliggör objektdetektering i realtid med lite processorkraft och som kan köras exempelvis på en smarttelefon. Detta till skillnad av många andra AI-lösningar som kan köras endast på kraftfulla datorer.
  • NextNomy – Fokuserar på utveckling av säker och pålitlig mjukvaruarkitektur.
  • Mirada Technologies – Utvecklar en ny lidar som använder sig av mikrofluidteknologi för linsstyrning. Detta gör att lidarn blir okänslig för yttre påfrestningar och vibrationer.
  • X-Matik – Erbjuder en billig eftermarknadslösning som kan omvandla vilken bil som möjliggör automatiserad körning på automationsnivå 3. Lösningen inkluderar både hård- och mjukvara och kan installeras i vilken bil som helst.
  • Gatik.ai – utvecklar en flotta av automatiserade fordon (nivå 4) för transporter under den sista milen.
  • Artisense – Fokuserar på molnbaserade algoritmer för navigation och lokalisering av automatiserade fordon (och robotar).
  • DeepScale – Utvecklar intelligensen för automatiserade fordon med fokus på att optimera användning av processorkraft.
  • PlusAI – Utvecklar intelligensen för automatiserade fordon (nivå 4) med hjälp av djuplärandealgoritmer (deep learning).
  • Mycroft AI – Utvecklar en röststyrd personligassistent som en öppet alternativ till Alexa och Google Assistant.
  • Sentiance – Använder sig utav AI och djuplärandealgoritmer för att analysera data från mobiltelefoner och på det viset kontextualisera mänskligt beteende.
  • Trillium – Tar fram lösningar för att säkerställa hög datasäkerhet för uppkopplade och automatiserade fordon.
  • CARFIT – Utvecklar en lösning baserad på maskininlärning för prediktiv diagnostisering av fordon.
  • Impressivo – Utvecklar gränssnitt med fiberyta för igenkänning av beröringsgester. Det kan handla om exempelvis en ratt som känner av förarens händer eller om ett säte som mäter förarens fysiologiska data.
  • Widget – Erbjuder en plattform (Common Car) som möjliggör kommersialisering av fordonsdata till massmarknader för att förbättra fordonstillverkarnas lönsamhet och hållbarhet.
  • Olympus Sky Technology – Leverantör av säkerhetsnätverkshanteringsprotokoll. Företaget tillhandahåller ett kryptografiskt system för att eliminera certifikatutbyte, certifikatbehandling och utbyte av krypteringsnycklar inom och mellan uppkopplade fordon.
  • LightMetrics – Använder datorseende och maskininlärning för att analysera data om körbeteende som samlas in via en smartphone monterad på instrumentbrädan.
  • TacSense – Utvecklat en tryckbaserad sensor (Supercapative Iontronic Sensor – SCIS) som använder sig av joniska material för att upprätta ett jon-elektroniskt gränssnitt som reagerar på mekaniska stimuli.
  • SHEnetics – Utvecklat en röststyrd personligassistent som kontinuerligt lär sig om användaren och anpassar sig därefter för att förbättra användarupplevelsen.
  • Preteckt – Utvecklar prediktiv diagnostik för lastbilar med mål reducera reparationskostnader och minska tiden som lastbilen behöver spendera offroad.
  • CryptoMove – Skyddar data från hot genom dynamisk förflyttning, distribution, omkryptering och mutation av data.

Andra företag som deltog men som jag hade ingen möjlighet att lyssna på inkluderade VOLTU, BreezoMeter, TERBINE, Dagmy Motors, Kennwert, StreetLight Data, Shoof Technologies, Reality AI, Arcimoto, Connected Signals, what3words och Xapix. Många av dessa är har med elfordon och smarta städer att göra.

Automated Vehicle Symposium 2017

I mitten av juli hölls Automated Vehicle Symposium 2017 i San Francisco med över 1400 besökare. Precis som förra året var det en blandning av representanter från industri, myndigheter, universitet och institut från olika delar av världen som drogs dit. Konferensen innehöll några generella sessioner och flera s.k. break-out sessions där olika ämnen diskuterades i mer detalj. Dessutom fanns det två sessioner med posters – på en av dem visades RISE Viktorias poster med titeln ”External vehicle interfaces for communication with other road users”.

I sin helhet så bjöd konferensen inte på några större överraskningar. Diskussionen var mer riktad mot personbilssidan, men det fanns några inslag om lastbilar. Intressant nog konstaterades det på en av break-out sessionerna att teknologin för automatiserad körning av lastbilar är redo – det är testning och implementering som är utmaningen. Testning och bevisning av säkerhet är ett tydligt bekymmer för många: hur säkert är säkert? Till det hör också osäkerheten kring hur människor kommer att anpassa sitt beteende samt hur datasäkerheten hanteras. Utmaningen som myndigheter står inför är stor, och det blir allt tydligare att regelverket måste utvecklas stegvis. En annan slutsats är att samarbete mellan väletablerade företag och nykomlingar är viktigt, de behöver varandra för att ta adressera utmaningar som automationen för med sig.

Här är några av mina minnesanteckningar från föredrag som jag deltog på. Materialet från dessa och andra presentationer och postrar finns här.

Malcolm Dougherty från California Department of Transportation, förklarade hur hans organisation försöker underlätta utveckling av automatiserade fordon samtidigt som de ser till att en hög nivå av trafiksäkerheten bibehålls. Det är en svår uppgift men med hjälp av en bra dialog med de involverade aktörerna växer organisationens kunskap om den tekniska mognaden, och därmed blir det lättare att veta vad som behöver regleras och hur. Med de nya reglerna som föreslogs i mars skulle det exempelvis bli tillåtet att testa fordon utan någon förare i bilen, något som i princip var uteslutet för 2-3 år sedan.

Maarten Sierhuis från Nissan Research Center Silicon Valley redovisade företagets vision. År 2018 är det automatiserad körning på flerfiliga motorvägar som gäller, sedan följer automatiserad körning i stadstrafik år 2020 men i båda fallen kommer föraren behöva hålla ögonen på vägen. Först därefter kommer automatiserad körning där föraren inte behöver ha ögonen på vägen. Det är viktigt att skapa s.k. Socially Acceptable Autonomy både inne och utanför fordonet. Det innebär i princip att interaktionen mellan automationen och människor i och utanför fordonet måste vara smidig. Men givet att trafiken är komplex är det orealistiskt att tro att automationen kommer att kunna på egen hand hantera alla situationer på ett smidigt sätt. Nissan har därför utvecklat SAM (Seamless Autonomous Mobility) som är starkt inspirerat av ARTCC (Air Route Traffic Control Centers) och som med hjälp av en trafikledare hjälper automationen i krångliga situationer. SAM väntas sättas i operation inom kort.

Gill Pratt från Toyota Research Institute (TRI) pratade om vikten av samarbete och innovation för att åstadkomma tillit till teknologin då acceptansen av olyckor orsakade av teknologin är generellt sätt lågt. I samband med det offentliggjorde han att TRI startar Toyota AI Ventures som kommer möjliggöra för startupföretag att söka stöd för att accelerera sin utveckling. TRI kommer att hjälpa dem att identifiera problem som är värda att lösa samt förse dem med teknikkompetens vid behov. Till en början kommer det finnas 100 miljoner dollar i fonden.

Karl Iagnemma från nuTonomy förklarade att skalbarhet av dagens lösningar och tester av automatiserad fordon är en utmaning. nuTonomy började med att göra tester inom förbestämda geografiska områden i Singapore, och nu håller företaget på att skala upp testningen till andra områden i Singapore och i USA. Men många frågor som berör skalbarhet är obesvarade. Några av dessa inkluderar:

  • Hur mycket simulering och körning krävs det för att validering i ett initialt geografiskt område? Och hur mycket i nästa område?
  • Hur bestäms likheter och skillnader mellan olika geografiska områden så att valideringsarbetet kan reduceras?
  • Vilken trohetsnivå (fidelity) behöver diverse simuleringar ha, och hur påverkar det valet av vilken simulering som tillämpas?

Nidhi Kalra från RAND Corporation påpekade att automatiserade fordon kan medföra stora säkerhetsvinster men också skapa säkerhetsproblem. Just nu finns det ingen beprövad metod för beräkning av säkerhetseffekter av automatiserade fordon. En studie utförd av RAND visar att det inte går att bevisa säkerheten av automatiserade fordon med säkerhet, oavsett hur många körda kilometer som dessa fordon har bakom sig. Det kommer alltid finnas osäkerheter, och aktörerna behöver komma på nya metoder som reducerar dessa. Med så stora osäkerheter är det nästan omöjligt att få regelverken rätt från början. Det handlar om successiv utveckling.

Edwin Nas från den nederländska Ministry of Infrastructure and the Environment talade om hur myndigheter i EU hanterar den tekniska utvecklingen. Han pratade om dagens typgodkännande-system för fordon och hur det behöver vidareutvecklas för att bemöta innovationen i det alltmer förändrande fordonet. I Nederländerna har en vidareutveckling mot prestandabaserade krav föreslagits. I princip innebär det myndigheterna behöver i framtiden beskriva ”vad” som behöver bevisas av berörda aktörer för att säkerställa att ett givet system är säkert att använda snarare än ”hur” detta ska bevisas.

Konferenstips: Vad är på gång i fordonsindustrin och smarta städer?

5-6  september arrangeras en internationell konferens i Volvohallen i Göteborg:

A Connected and Autonomous Brand New World – What is going on in the automotive industry and smart cities?

Konferensen anordnas av Telematics Valley som har bjudit in många intressanta såväl svenska som internationella talare som belyser olika aspekter på autonoma och uppkopplade fordon in en Smart City-kontext. Det blir också utmärkta möjligheter att nätverka också!

För mer info, se: http://www.telematicsvalley.org/connected-event-2017

EU-projektet AdaptIVe har avslutats

AdaptIVe, ett av de största EU FP7-projekten med fokus på automatisk körning, avslutades med konferens och demonstationer i Aachen 28-29 juni 2017 [1] [2]. Antalet deltagare på konferensen var ca 200. Förutom föredrag och utställning i aktuella ämnen som HMI och legala aspekter, visades nio demonstratorer upp på motorväg (AB Volvo, VW, Continental), i stadstrafik (BMW, Volvo Cars, CRF) och i parkeringsgarage (Ford, Daimler, IKA).

Medverkande svenska deltagare har varit AB Volvo, VCC, Chalmers, Lunds universitet.

Här finns en sammanfattande film om projektets resultat.

Egen kommentar

AdaptIVe har haft ett brett studieområde inom automatiserade fordon, som människa-maskin-samverkan, sensor fusion och rättsliga frågor och ansvarsfrågor. Vi har skrivit om AdaptIVe tidigare, se här när det startades och här inför avslutningen.

Tack till Martin Sanfridson, Volvo GTT, för informationen!

Källor:
[1] AdaptIVe — Result In Brief, CORDIS 2017-05-15 Länk
[2] AdaptIVe Automated Driving Länk

Presentationer från SVEA-seminariet 2017

I juni skrev vi om SVEAs seminarium ”Vehicle Dynamics for Automated Driving” den 31 maj. Nu finns presentationerna på SVEAs hemsida:

Autonomous vehicle interior design and technology symposium 2017

Den 20-22 juni var det dags för årets upplaga av Autonomous Vehicle Interior Design and Technology Symposium som hölls i Stuttgart. Programmet var fullspäckat med talare från olika företag, institut och universitet. En generell slutsats är att det är mycket forskning och utveckling som pågår inom området, men det är få (om ens några alls) som undersöker långtidseffekter av diverse idéer och koncept som tas fram. Detta kan bero på att det är få automatiserade fordon som är ute i trafiken idag, men också på att det för tillfället saknas metoder och mått som lämpar sig för utvärdering av dessa idéer och koncept. En annan generell slutsats är att alltfler börjat uppmärksamma att dagens prototyper av automatiserade fordon  inte är anpassade för samhällets kanske mest behövande grupper: blinda, rörelsehindrade, äldre, barn.

Nedan följer fler detaljer från föredragen som jag deltog på.

Jag var själv en av talarna och mitt föredrag handlade om hur kommunikation av intentioner kan användas för att öka tilliten till automatiserade fordon. Det är ett koncept som länge använts inom robotiken, där huvudidén är att människan och roboten kommer ha lättare att förstå varandras beteenden om båda två kommunicerar sina intentioner på ett tydligt sätt. Att de kan förstå varandras beteenden gör det lättare för dem att förutsäga varandras handlingar vilket i sig leder till att en tydligare och säkrare samverkan – grundförutsättningar för att människor ska känna tillit till robotar. Resultaten från flera av våra studier inom området (CARS, AIMMIT, AVIP, AIR) tyder på att det här tankesättet kan användas för att skapa tillit till automatiserade fordon. Utmaningen ligger dock i att visa ”lagom” mycket information.

John Tighe från JPA Design pratade om design av flygplan och vad vi kan lära oss av denna när det gäller automatiserade vägfordon. Upplevelsen i flygplan är väldigt avskalad och resenärer har liten information om kontexten (t.ex. är fönstren väldigt små). Det är dock tveksamt om en sådan design skulle fungera för vägfordon. I flygbranschen är flygtillverkarna väldigt osynliga – det är andra egenskaper snarare än flygplansmärket som lockar resenärer. Är tillverkarna av vägfordon på väg mot samma öde?

Frederik Diederichs från Fraunhofer presenterade bland annat en simulatorstudie om tiden som det tar för en förare att återta kontrollen från fordonet vid överraskningssituationer när det krävs snabba reaktioner, som exempelvis inbromsning. Slutsatsen är att det krävs minst 2,5 sekunder att påbörja en inbromsning givet att föraren håller händerna på ratten. Han presenterade också en annan simulatorstudie som utgick från antagandet att det är bra om förarna kan sova medan fordonet framförs automatiskt (nivå 4), för då minskar risken att de drabbas av mikrosömn när de blir tvungna att ta över kontrollen och köra själva (ett problem som är vanligt idag). Studien undersökte om förarnas förmåga att ta över kontrollen och manövrera fordonet (hålla avstånd, byta körfält etc.) förändras beroende på om de varit vakna i 1, 7 eller 15 minuter. Analysen av kvantitativa data visade ingen statistiskt signifikant skillnad, men förarna beskrev att de hade sämst upplevelse 1 minut efter att de vaknat och bäst 7 minuter efter att de vaknat. Från det blev slutsatsen att det är bra med power-naps i bilen så länge föraren vaknar mer än 1 minut innan kontrollövertagandet behöver ske. För att kunna tillgodose detta är det viktigt med system som övervakar föraren.

Derek Viita från Strategy Analytics påpekade att gränssnitt och kommunikation från dagens semi-automatiserade funktioner till föraren är generellt sett av dålig kvalitet och tar inte hänsyn till förarnas behov. Några konkreta exempel baserat på fältstudier: funktionerna informerar inte föraren på ett tillförlitligt sätt om systemfel, det är svårt att förstå informationen snabbt, reglagen är utspridda och otydliga, anslutande trafik upptäcks inte alltid i trafikstockningsscenarier.

Hans Roth från Harman belyste vikten av att designen av framtida bilar behöver återspegla den alltmer föränderliga livsstilen hos användarna. Dagens design av hytten kretsar mycket kring föraren, men framöver behöver designers tänka mycket mer på alla som färdas i fordonet och deras behov.

Frank Flemisch från Fraunhofer FKIE och RWTH Aachen pratade om system resiliance, eller systemets förmåga att på ett säkert sätt hantera icke-normala händelser och återhämta sig efter dessa händelser utan att varken den faktiska eller upplevda säkerheten rubbas. När det gäller fordonsautomation är det viktigt att betrakta fordonet och människan som ett system, och att redan kända teorier och modeller som H-metaforen, situationsmedvetenhet, Swiss Cheese-modell om fel integreras i designen.

Meike Jipp från German Aerospace Centre (DLR) gick in på hur beteendet av automatiserade fordon kommer att påverka beteendet hos andra trafikanter runtomkring. Det finns en risk att fordonens beteende inte återspeglar förväntningarna hos andra trafikanter, och detta i sig kan orsaka frustrationer och leda till säkerhetskritiska incidenter. Denna tes bevisades i en simulatorstudie bestående av fyra simulatorer som gjorde att fyra fordon kunde delta i samma trafiksituation. Tre av dem framfördes manuellt medan den fjärde var automatiserad och kunde kommunicera med trafikljus. Om exempelvis det automatiserade fordonet stannade en stund innan trafiksignalen blev röd eller började rulla en stund innan trafiksignalen blev grön, orsakade det häftiga inbromsningar och frustrationer hos de andra förarna i närheten. Frustrationen mätes både subjektivt och med hjälp av automatisk igenkänning av ansiktsuttryck.

Heinz Abel från Continental pratade om vikten av att ha ett holistiskt angreppsätt för att skapa en bra användarupplevelse och god tillit. Multimodal interaktion mellan fordonet och föraren är viktigt för detta, samt att kontrollöverlämningen är anpassad efter förarens tillgänglighet. För detta är det nödvändigt att ha system som övervakar föraren. Det är också viktigt att systemet är transparent och samarbetar med föraren. Som ett exempel på detta visade Heinz ett gränssnitt för kommandobaserad automatiserad körning som möjliggör för föraren att tala om fordonet sina önskemål som att byta körfält och köra om.

Philip van der Borch från Moog pratade om körsimulatorer och hur de kan optimeras för att skapa tillförlitliga resultat. Han lyfte fram påståendet att många har en uppfattning av att rörelsebaserade simulatorer är bättre än statiska och ökar känsla av realism, men så behöver inte fallet vara. En rörelsebaserad simulator med icke-optimerad rörelsefunktion kan ha motsatt effekt.

Olaf Preissner från Luxoft påpekade att förväntningar, reglering och konkurrenspress från andra industrier ställer nya krav på fordonets användarupplevelser. I stället för status och körglädje kommer komfort och tidsbesparing att vara viktiga. Fordonets gränssnitt och användarupplevelse kommer därmed att bli drivkrafter bakom bilvalet. För att åstadkomma rätt användarupplevelse kommer framtidens fordon behöva ha adaptiva gränssnitt som exempelvis anpassas beroende på om fordonet framförs av föraren eller i automatiserat läge, och om föraren är ensam i fordonet eller åker med en passagerare.

Fabian Chowanetz från J.D. Power presenterade en studie om visar att förarna använder stödsystem som förbättrar deras vy runtom bilen. Andra stödsystem som ligger till grund för automatiserad körning används mindre, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att uppnå stor spridning av automatiserade fordon i framtiden. Studien visar dock att de som fått ordentlig genomgång av systemen hos bilhandlaren är mer benägna att använda dem.

Alexander Eriksson från Southampton University underströk att vi generellt sett fokuserar mycket på den genomsnittliga föraren snarare än helheten. Utifrån en rad studier föreslår han istället ett mer inkluderande angreppssätt. Vidare föreslår han att tillåta förarna att själva anpassa tidsramen för övergången från automatiserat till manuellt läge, och att sensorinformation bör användas för att informera föraren oberoende i vilket läge som fordonet framförs.

Christian Purucker från WIVW pratade om förvirring kring aktuellt automationsläge (mode confusion) utifrån några olika studier som utförts, delvis i körsimulatorer och delvis på testbana. Några av vanliga orsaker bakom förvirringen är att användaren tillskriver mänskliga egenskaper till fordonet och tror att fordonet är mer intelligent än vad det är, att användaren ”överför” kunskaper från ett fordon till annat som inte nödvändigtvis har system som fungerar på samma sätt, att det är otydligt när automationsläget ändras, eller att användaren har fel förväntningar på att olika system är sammankopplade.

Christian Schirp från Kostal presenterade ett koncept för kommandobaserad körning (en idé som Continental också presenterat). Genom att tillåta föraren att påverka fordonets taktiska beslut (körfältsbyte och dylikt) kan föraren känna att hon/han deltar i körningen.

Moritz von Grotthuss från Gestigon belyste vikten av att fordonet är medvetet om vad föraren och passagerarna gör, inte minst för att kunna anpassa passiva säkerhetssystem vid behov. Han presenterade ett system som med hjälp av kamerabilder skapar modeller av kroppen. Detta kan sedan användas för att bedöma vilka aktiviteter som personen i fråga är involverad i. Aktivitetsigenkänning verkar vara något som fordonstillverkarna är intresserade av att göra själva.

Tim Smith från ustwo pratade om utmaningar som automationen måste överkomma för att gynna samhällsgrupper som funktionshindrade, blinda och barn. Det måste vara lätt att sig in och ut ur fordonet, vilket inte är fallet med många av dagens prototyper. Många av de blinda vill känna sig vara i kontroll och inte sitta i passagerarsätet. Barn vägrar gå in i en bil utan sina föräldrar. Då blir det svårt att räkna med att visionen om att automatiserade fordon skjutsar våra barn till skolan kommer att förverkligas om vi inte erbjuder dem den tryggheten de behöver.

Cyriel Diels från Coventry University presenterade en studie om skärmplaceringen och dess relation till åksjuka. Studien undersökte effekten av två olika skärmplaceringar: hög (ungefär i höjd med framrutan, bra periferiseende) och låg (ungefär i höjd med instrumentpanelen, begränsat periferiseende). Testdeltagarna fick utföra en sökuppgift på skärmen medan de färdades i bilen på en utvald väg. Resultaten visar att 80% av 18 testdeltagarna uppvisade något symptom på åksjuka. När skärmen var placerad i höjd med framrutan reducerades symptomen med i snitt 35% , vilket tyder på att skärmplaceringen i automatiserade fordon är en viktig designparameter.

Joscha Wasser från Coventry University och HORIBA MIRA presenterade resultat från sin studie om självkörande bussar och pods. Dessa fordon väntas förbättra mobiliteten för dem som inte kan köra själva, t.ex. funktionshindrade. Men designen av dessa fordon är för tillfället inte anpassad till funktionshindrade. Det är exempelvis svårt att kliva på/av på grund av höjden (vilket stämmer med studien som ustwo presenterade). Dessutom har många av dessa fordon tonade rutor som gör det svårt att se in i fordonet, vilket upplevs obehagligt av många potentiella användare.

Automobil-Elektronik 2017

Rapport från tvådagarskonferensen Automobil-Elektronik-Kongress i Ludwigsburg, Tyskland, som arrangerades för 21:a gången.

Detta är en mötesplats främst för tyska fordonsindustrin och besöks alltid av elcheferna inom produktutveckling från biltillverkarna och de stora leverantörerna. Det är en mycket kamratlig atmosfär där första dagens program avslutas med punkten ”Gemensamt uttalande från fordonstillverkarna”, sedan går man till gemensam middag i ett gammalt ridhus. En av huvudtalarna Jensen Huang, grundare och VD för NVIDIA , kommenterade detta och sa att konkurrenter sitter i samma rum och öppet diskuterar framtidsstrategier, det skulle aldrig vara möjligt i hans bransch.

Klädkoden har varit kostym, vit skjorta och slips (ett handfull kvinnor i dräkt deltog). Men i år inledde moderatorn Mr Kellervessel, global el-chef hos Ford, med att ta av sig kavaj och slips ”eftersom det var så kvav värme”.

Dag två pratade Dr Michael Wurtenberger, BMW om den kulturförändring som fordonsindustrin måste genomgå mot en ledarstil som i mjukvaruindustrin med snabbhet, decentralisering och ”Fehlerkultur”. Han välkomnade att slipsarna var borta och en mer informell stämning på konferensen.

Dr Denner, VD för Bosch, var första talare. Bosch har 20 000 mjukvaruingenjörer, 50 % av deras produkter är uppkopplade och man investerar massivt i AI. Bilen blir hårt kopplad till molnet i ”Vehicle Cloud Computing”. Framtiden är mer flexibla samarbetsmodeller med öppna plattformar och allianser.

Dr Grote, SVP Electronics hos BMW, sa i sin presentation att produktiviteten i utvecklingen av programvara är för dålig. Alltför stor andel utvecklas av konsulter på uppdrag och återanvändningen är för dålig. ”Techplayers” i USA är bättre och har bättre marginaler. Industrin måste gå mot programvara som produkt och att köpa från specialister.

Young Sohn, President & CSO Samsung, som varit ansvarig för företagets mega-uppköp av Harman Kardon, ledande leverantör till fordonsindustrin. I Samsungs värld handlar det om samarbeten och storskalig ekonomi. Samsung är stor leverantör av komponenter till Apple. Det gäller att träffa vågorna, en del stora och andra små för att surfa på topp, som Young Sohn uttryckte det. Samsung har 36 000 anställda med doktorsexamen och 80 miljarder USD i cash. Avslutningsvis är Samsung öppna och långsiktiga.

Huang berättade om NVIDIAs arkitektur med grafikprocessorer som möjliggör att More´s lag kan fortsätta med 50% ökad kapacitet år från år. Vi går in i den 4:e datorrevolutionen, från mobila generationen till AI med extrema mängder data. Han beskrev hur AI och Deep Machine Learning kan användas för att dramatiskt snabba upp utvecklingen av självkörande fordon. Han avslutade med att berätta nyheten att Volvo Cars och Autoliv valt NVIDIA som partner.

Johann Jungwirth, CDO Volkswagen, förstärkte budskapet att det handlar om snabba loopar och AI. ”AI is eating the world” och att gå från kundorientering till användarupplevelse.

Egen kommentar

Klädkoder kan tyckas löjligt att kommentera, men det är symbol för mycket. Fordonsindustrin i Tyskland är ledande och kämpar för att behålla positionen, men frågan är om man klarar omställningen till att kunderbjudandet drivs av programvara. Alla är medvetna om att det krävsomfattande förändring.

Vem kommer att lyckas med plattformarna som alla vill ha? Standards inom fordonsindustrin har ofta börjat som ”Gemensamt uttalande” på denna konferens. I år ”fanns det inte tid” att utveckla ett gemensamt uttalande. Vi ser kanske en annan logik komma.

Vision Zero 2017

I mitten av juni anordnade Näringsdepartementet, Trafikverket och Transportstyrelsen en tvådagars konferens om nollvisionen i trafiken, Vision Zero 2017. Bland deltagarna fanns världens ledande experter, ministrar och beslutsfattare från Afrika, Amerika, Asien och Europa. Likaså var programmet fullspäckat med både inhemska och utländska talare.

Konferensen gick ut på att diskutera trafiksäkerhet på en strategisk nivå, och hur visionen om noll dödade och allvarligt skadade i trafiken kan uppnås. I många fall användes den ”svenska modellen” och trafiksäkerhetsarbetet som en referenspunkt – att uppnå lika stor reducering i antalet dödade och skadade i trafiken är något som många strävar efter. Och vad är då hemligheten bakom den stora framgången? Kortfattat handlar det om ett långsiktigt arbete, gott samarbete mellan olika aktörer och ett systemperspektiv.

Här är en kort sammanfattning av några föredrag som jag deltog på som berörde automatiserade fordon.

  • Infrastrukturmininstern Anna Johansson inledde konferensen. Hon pratade om att transportsystemet för första gången är en del i FN:s mål för hållbar utveckling. Hon påpekade också att trafiksäkerhetsarbetet behöver intensifieras globalt, och att vi i Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och kan bidra med kunskap och erfarenhet från nollvisionsarbetet.
  • David Ward från Global New Car Assessment Programme (Global NCAP) pratade om vikten av att fordonen testas och utvärderas av oberoende parter. Han påpekade också vikten av systematiska utvärderingsmetoder. Att uppmuntra automatiserad körning är med på organisationens prioritetslista för 2030, men den hamnar i skuggan av andra lösningar som ESC (Electronic Steering Control), AEB (Autonomous Emerging Braking), ISA (Intelligent Speed Adaptation), och M-ABS (Motorcycle Anti-Lock Brake System). Storskalig implementation av dessa system i utvecklingsländer väntas spara många liv eftersom antalet fordon väntas öka kraftigt.
  • Björn Anwall från Volvo Cars underströk att trafikolyckor, trängsel och utsläpp är våra stora utmaningar. Automatiserade, elektrifierade och delade fordon är svaret på detta. Volvo Cars vision är att ingen ska dö eller allvarligt skadas i en Volvobil 2021, att ha 1 miljon elektrifierade fordon på marknaden 2025 samt att ”ge tillbaka” en vecka av kvalitetstid per år 2025. För att uppnå allt detta behövs ett tätt samarbete mellan myndigheter, akademi och industri. Myndigheterna kan stödja utvecklingen genom att exempelvis förse fordonen med ruttinformation vid vägbyggen.
  • Claes Tingvall från ÅF/Monash University pratade om vikten med innovation. Han presenterade sex innovationsregler. Bland dessa finns följande:
    a) If you cannot express the need for innovation in an innovative way, you need to go home and rethink
    b) Develop criteria, test methods, critical limits and test demos early to drive innovation
    c) Never give up, sometimes it can take 50 years to be understood!
  • Ola Boström från Autoliv pratade om hur körning med nedsatt körförmåga (imapired driving) kan förhindras. Viktigt är att utgå ifrån att fordonet och människan är ett gemensamt kognitivt system som delar kontroll och som måste kunna lita på varandra om samspelet ska fungera. Att skapa lagom mycket tillit är viktigt – för lite eller för mycket tillit till ett tekniskt system kan ha negativa konsekvenser. För att uppnå detta behöver fordonsindustrin generellt sett ha mer inslag av forskning kring mänskliga faktorer.
  • Catharina Elmsäter-Svärd från Drive Sweden påpekade att ett smart transportsystem behövs för att uppnå nollvisionen. Liksom representanten från Volvo Cars var hon inne på att automatiserade, elektrifierade och delade fordon är framtiden. I detta är det viktigt att tänka på att nya mobilitetsformer kommer förbättra livskvaliteten för många funktionshindrade.
  • Jag (Azra Habibovic) pratade om utmaningar med dagens teknikreglering i fordonen i Europa i förhållande till den alltmer ökande mängden av mjukvara i fordonen. Idag tar myndigheter mycket ansvar för säkerheten genom att i detalj specificera kraven som ett fordon behöver uppfylla och hur dessa ska utvärderas och godkännas. Det är en process som lämpar sig för godkännande av mekaniska komponenter, men blir svårare att tillämpa för system baserade på föränderlig mjukvara.

Materialet från dessa och andra presentationen från konferensen hittar ni här.

Fordonsdynamik för automatiserad körning

Onsdag 31 maj arrangerade svenska fordonsingenjörsföreningen, SVEA, ihop med SAFER och kompetenscentret ECO2 årets seminarium, denna gång med temat fordonsdynamik för automatiserad körning [1]. Här kommer ett kort referat från seminariet.

Malte Rothämel från Scania pratade om behovet av redundans i chassisystemen när föraren inte längre finns redo att ta över, och visade exempel från tunga fordon med en aktiv styrnings-aktivator med dubbla elmotorer, och en bromsaktivator placerad direkt vid bromspedalen – bromssystemet är i övrigt redan redundant.

Per Ola Fuxin och Matthijs Klomp från Volvo Cars föredrog Volvos utveckling avseende förarstödssystem, från tidiga ABS-funktioner via många TBF (TreBokstavsFörkortningar) till dagens Pilot Assist. Målet är att skapa en ”sömlös” körupplevelse, där alla funktioner samspelar optimalt. Pilot Assist är i princip en vidareutveckling från adaptiv farthållare, ACC, där bilen också kan hålla sig i filen i farter upp till 130 km/h – men fortfarande är föraren ansvarig och måste hålla minst en hand på ratten (utom vid kökörning i lågfart). Detta eftersom systemet (ännu) inte kan identifiera alla objekt. Noterbart också att Volvos hybridbilar har ”by-wire”-bromsar och att alla deras framtida bilar också kommer att ha det.

Fredrik Bruzelius från VTI gjorde en översikt av resultaten från Wanna Svedbergs utredning av rättsliga principer med automatiserade fordon som vi skrivit om tidigare. Det är då viktigt att skilja på civilrätt och brottmål. I civilrätt, där man alltså ”stämmer” någon, kan ansvaret ligga på en juridisk person, till exempel en fordonstillverkare. Men i brottmål, där alltså ett brott mot trafiklagstiftningen skett, måste det (i Sverige) vara en fysisk person som är ansvarig. Detta ställer förstås till det för helt självkörande bilar (SAE-nivå 4 och 5). Ett förslag är att skapa en ”kontrollcentral” med operatörer som ger godkännande för start av varje enskild automatiserad körning (se t.ex. GMs gamla reklamfilm).

Peter Nilsson från Volvo GTT och Chalmers redogjorde för sitt projekt där man studerat principerna för hur man ska reglera långa fordonskombinationer vid körning i multipla filer. Långa fordon har ofta problem att byta fil i tät trafik och kan då tvingas till att ”bryta sig in” i nästa fil. Denna situation måste även framtida automatiserade långa lastbilar kunna hantera.

Jim Crawley från Haldex Brakes gjorde en djupdykning i ABS-reglering och visade hur deras nya snabba reglerventil kan både ge kortare bromssträckor men också spara energi och med separata enheter kan ge redundant reglering av avancerade funktioner för t.ex. automatiserade fordon.

Niklas Lundin från Asta Zero berättade om utmaningarna med testning både av aktiva säkerhetsssystem med alla varianter, och automatiserade fordon. De senare innebär en betydligt komplexare testning med tusentals testfall där det i praktiken är omöjligt att testa alla. Grundprincipen är då att genomföra huvuddelen av testerna med modeller som valideras med tester. Niklas nämnde också ett tänkbart cyberhot: om någon planterar falsk kartinformation så kan fordonen svänga av vägen för att de tror att det finns en anslutande väg där. Även sådana situationer måste man kunna säkra med testningen.

Slutligen berättade Lars Drugge från KTH om ITRLs plattformar, RCV och RCV-E1/-E2, som kontinuerligt utvecklas nu även med LIDAR, radar och kamera föru atomatiserad körning.

Totalt sett en givande dag som gick lite mer på djupet än många andra seminarier. (Dessutom tack till Mattias Lidberg som visade vad alla fordonsingenjörer med självaktning alltid måste bära med sig!)

Källor

[1] SVEA FORDON: Seminarie Vehicle Dynamics for Automated Driving Länk