Nyhetsbrev 328: Det finns inga kängurur i Sverige

På 70/80-talet hade Volvo en annonskampanj för Volvo 240 med temat ”det finns inga älgar i Japan”. Innebörden var att svenska bilar var utvecklade för svensk trafikmiljö, där det finns risk för kollision med 700 kg älgar, vilket då man tog hänsyn till bl a i utformningen av bilens främre s k A-stolpar.

På senare tid har Volvo utvecklat kollisionsundvikande system mot djurkollisioner med t ex just älgar. Men nu visar det sig att dessa funktioner inte fungerar med australiska kängurur eftersom deras hopp stör avståndsbedömningen. Läs mer om detta i vårt sista nyhetsbrev innan semestern.

Vi har också ett konferensreferat och en sammanfattning av första halvåret 2017 samt lite lästips till hängmattan.

Vi räknar med att vara tillbaka i mitten av augusti. Till dess, ha en skön sommar!

Autonomous vehicle interior design and technology symposium 2017

Den 20-22 juni var det dags för årets upplaga av Autonomous Vehicle Interior Design and Technology Symposium som hölls i Stuttgart. Programmet var fullspäckat med talare från olika företag, institut och universitet. En generell slutsats är att det är mycket forskning och utveckling som pågår inom området, men det är få (om ens några alls) som undersöker långtidseffekter av diverse idéer och koncept som tas fram. Detta kan bero på att det är få automatiserade fordon som är ute i trafiken idag, men också på att det för tillfället saknas metoder och mått som lämpar sig för utvärdering av dessa idéer och koncept. En annan generell slutsats är att alltfler börjat uppmärksamma att dagens prototyper av automatiserade fordon  inte är anpassade för samhällets kanske mest behövande grupper: blinda, rörelsehindrade, äldre, barn.

Nedan följer fler detaljer från föredragen som jag deltog på.

Jag var själv en av talarna och mitt föredrag handlade om hur kommunikation av intentioner kan användas för att öka tilliten till automatiserade fordon. Det är ett koncept som länge använts inom robotiken, där huvudidén är att människan och roboten kommer ha lättare att förstå varandras beteenden om båda två kommunicerar sina intentioner på ett tydligt sätt. Att de kan förstå varandras beteenden gör det lättare för dem att förutsäga varandras handlingar vilket i sig leder till att en tydligare och säkrare samverkan – grundförutsättningar för att människor ska känna tillit till robotar. Resultaten från flera av våra studier inom området (CARS, AIMMIT, AVIP, AIR) tyder på att det här tankesättet kan användas för att skapa tillit till automatiserade fordon. Utmaningen ligger dock i att visa ”lagom” mycket information.

John Tighe från JPA Design pratade om design av flygplan och vad vi kan lära oss av denna när det gäller automatiserade vägfordon. Upplevelsen i flygplan är väldigt avskalad och resenärer har liten information om kontexten (t.ex. är fönstren väldigt små). Det är dock tveksamt om en sådan design skulle fungera för vägfordon. I flygbranschen är flygtillverkarna väldigt osynliga – det är andra egenskaper snarare än flygplansmärket som lockar resenärer. Är tillverkarna av vägfordon på väg mot samma öde?

Frederik Diederichs från Fraunhofer presenterade bland annat en simulatorstudie om tiden som det tar för en förare att återta kontrollen från fordonet vid överraskningssituationer när det krävs snabba reaktioner, som exempelvis inbromsning. Slutsatsen är att det krävs minst 2,5 sekunder att påbörja en inbromsning givet att föraren håller händerna på ratten. Han presenterade också en annan simulatorstudie som utgick från antagandet att det är bra om förarna kan sova medan fordonet framförs automatiskt (nivå 4), för då minskar risken att de drabbas av mikrosömn när de blir tvungna att ta över kontrollen och köra själva (ett problem som är vanligt idag). Studien undersökte om förarnas förmåga att ta över kontrollen och manövrera fordonet (hålla avstånd, byta körfält etc.) förändras beroende på om de varit vakna i 1, 7 eller 15 minuter. Analysen av kvantitativa data visade ingen statistiskt signifikant skillnad, men förarna beskrev att de hade sämst upplevelse 1 minut efter att de vaknat och bäst 7 minuter efter att de vaknat. Från det blev slutsatsen att det är bra med power-naps i bilen så länge föraren vaknar mer än 1 minut innan kontrollövertagandet behöver ske. För att kunna tillgodose detta är det viktigt med system som övervakar föraren.

Derek Viita från Strategy Analytics påpekade att gränssnitt och kommunikation från dagens semi-automatiserade funktioner till föraren är generellt sett av dålig kvalitet och tar inte hänsyn till förarnas behov. Några konkreta exempel baserat på fältstudier: funktionerna informerar inte föraren på ett tillförlitligt sätt om systemfel, det är svårt att förstå informationen snabbt, reglagen är utspridda och otydliga, anslutande trafik upptäcks inte alltid i trafikstockningsscenarier.

Hans Roth från Harman belyste vikten av att designen av framtida bilar behöver återspegla den alltmer föränderliga livsstilen hos användarna. Dagens design av hytten kretsar mycket kring föraren, men framöver behöver designers tänka mycket mer på alla som färdas i fordonet och deras behov.

Frank Flemisch från Fraunhofer FKIE och RWTH Aachen pratade om system resiliance, eller systemets förmåga att på ett säkert sätt hantera icke-normala händelser och återhämta sig efter dessa händelser utan att varken den faktiska eller upplevda säkerheten rubbas. När det gäller fordonsautomation är det viktigt att betrakta fordonet och människan som ett system, och att redan kända teorier och modeller som H-metaforen, situationsmedvetenhet, Swiss Cheese-modell om fel integreras i designen.

Meike Jipp från German Aerospace Centre (DLR) gick in på hur beteendet av automatiserade fordon kommer att påverka beteendet hos andra trafikanter runtomkring. Det finns en risk att fordonens beteende inte återspeglar förväntningarna hos andra trafikanter, och detta i sig kan orsaka frustrationer och leda till säkerhetskritiska incidenter. Denna tes bevisades i en simulatorstudie bestående av fyra simulatorer som gjorde att fyra fordon kunde delta i samma trafiksituation. Tre av dem framfördes manuellt medan den fjärde var automatiserad och kunde kommunicera med trafikljus. Om exempelvis det automatiserade fordonet stannade en stund innan trafiksignalen blev röd eller började rulla en stund innan trafiksignalen blev grön, orsakade det häftiga inbromsningar och frustrationer hos de andra förarna i närheten. Frustrationen mätes både subjektivt och med hjälp av automatisk igenkänning av ansiktsuttryck.

Heinz Abel från Continental pratade om vikten av att ha ett holistiskt angreppsätt för att skapa en bra användarupplevelse och god tillit. Multimodal interaktion mellan fordonet och föraren är viktigt för detta, samt att kontrollöverlämningen är anpassad efter förarens tillgänglighet. För detta är det nödvändigt att ha system som övervakar föraren. Det är också viktigt att systemet är transparent och samarbetar med föraren. Som ett exempel på detta visade Heinz ett gränssnitt för kommandobaserad automatiserad körning som möjliggör för föraren att tala om fordonet sina önskemål som att byta körfält och köra om.

Philip van der Borch från Moog pratade om körsimulatorer och hur de kan optimeras för att skapa tillförlitliga resultat. Han lyfte fram påståendet att många har en uppfattning av att rörelsebaserade simulatorer är bättre än statiska och ökar känsla av realism, men så behöver inte fallet vara. En rörelsebaserad simulator med icke-optimerad rörelsefunktion kan ha motsatt effekt.

Olaf Preissner från Luxoft påpekade att förväntningar, reglering och konkurrenspress från andra industrier ställer nya krav på fordonets användarupplevelser. I stället för status och körglädje kommer komfort och tidsbesparing att vara viktiga. Fordonets gränssnitt och användarupplevelse kommer därmed att bli drivkrafter bakom bilvalet. För att åstadkomma rätt användarupplevelse kommer framtidens fordon behöva ha adaptiva gränssnitt som exempelvis anpassas beroende på om fordonet framförs av föraren eller i automatiserat läge, och om föraren är ensam i fordonet eller åker med en passagerare.

Fabian Chowanetz från J.D. Power presenterade en studie om visar att förarna använder stödsystem som förbättrar deras vy runtom bilen. Andra stödsystem som ligger till grund för automatiserad körning används mindre, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att uppnå stor spridning av automatiserade fordon i framtiden. Studien visar dock att de som fått ordentlig genomgång av systemen hos bilhandlaren är mer benägna att använda dem.

Alexander Eriksson från Southampton University underströk att vi generellt sett fokuserar mycket på den genomsnittliga föraren snarare än helheten. Utifrån en rad studier föreslår han istället ett mer inkluderande angreppssätt. Vidare föreslår han att tillåta förarna att själva anpassa tidsramen för övergången från automatiserat till manuellt läge, och att sensorinformation bör användas för att informera föraren oberoende i vilket läge som fordonet framförs.

Christian Purucker från WIVW pratade om förvirring kring aktuellt automationsläge (mode confusion) utifrån några olika studier som utförts, delvis i körsimulatorer och delvis på testbana. Några av vanliga orsaker bakom förvirringen är att användaren tillskriver mänskliga egenskaper till fordonet och tror att fordonet är mer intelligent än vad det är, att användaren ”överför” kunskaper från ett fordon till annat som inte nödvändigtvis har system som fungerar på samma sätt, att det är otydligt när automationsläget ändras, eller att användaren har fel förväntningar på att olika system är sammankopplade.

Christian Schirp från Kostal presenterade ett koncept för kommandobaserad körning (en idé som Continental också presenterat). Genom att tillåta föraren att påverka fordonets taktiska beslut (körfältsbyte och dylikt) kan föraren känna att hon/han deltar i körningen.

Moritz von Grotthuss från Gestigon belyste vikten av att fordonet är medvetet om vad föraren och passagerarna gör, inte minst för att kunna anpassa passiva säkerhetssystem vid behov. Han presenterade ett system som med hjälp av kamerabilder skapar modeller av kroppen. Detta kan sedan användas för att bedöma vilka aktiviteter som personen i fråga är involverad i. Aktivitetsigenkänning verkar vara något som fordonstillverkarna är intresserade av att göra själva.

Tim Smith från ustwo pratade om utmaningar som automationen måste överkomma för att gynna samhällsgrupper som funktionshindrade, blinda och barn. Det måste vara lätt att sig in och ut ur fordonet, vilket inte är fallet med många av dagens prototyper. Många av de blinda vill känna sig vara i kontroll och inte sitta i passagerarsätet. Barn vägrar gå in i en bil utan sina föräldrar. Då blir det svårt att räkna med att visionen om att automatiserade fordon skjutsar våra barn till skolan kommer att förverkligas om vi inte erbjuder dem den tryggheten de behöver.

Cyriel Diels från Coventry University presenterade en studie om skärmplaceringen och dess relation till åksjuka. Studien undersökte effekten av två olika skärmplaceringar: hög (ungefär i höjd med framrutan, bra periferiseende) och låg (ungefär i höjd med instrumentpanelen, begränsat periferiseende). Testdeltagarna fick utföra en sökuppgift på skärmen medan de färdades i bilen på en utvald väg. Resultaten visar att 80% av 18 testdeltagarna uppvisade något symptom på åksjuka. När skärmen var placerad i höjd med framrutan reducerades symptomen med i snitt 35% , vilket tyder på att skärmplaceringen i automatiserade fordon är en viktig designparameter.

Joscha Wasser från Coventry University och HORIBA MIRA presenterade resultat från sin studie om självkörande bussar och pods. Dessa fordon väntas förbättra mobiliteten för dem som inte kan köra själva, t.ex. funktionshindrade. Men designen av dessa fordon är för tillfället inte anpassad till funktionshindrade. Det är exempelvis svårt att kliva på/av på grund av höjden (vilket stämmer med studien som ustwo presenterade). Dessutom har många av dessa fordon tonade rutor som gör det svårt att se in i fordonet, vilket upplevs obehagligt av många potentiella användare.

Halvåret som gått

  • Det senaste halvåret har karakteriserats av Nvidias frammarsch inom fordonsbranschen. Ett tiotal nya samarbeten med leverantörer och fordonstillverkare är något att skryta om! Utöver Nvidias samarbete har vi också fått skåda några andra spännande samarbeten, som exempelvis mellan Waymo och Avis, robotikföretaget ZMP och taxiföretaget Hinomaru Kotsu, kinesiska Baidu och tyska Bosch och Continental, samt mellan Waymo och Lyft.
  • Dödsolyckan med en automatiserad Tesla Model S som skedde förra året i maj har utretts av den amerikanska trafikmyndigheten NTSB och slutsatsen blev att olyckan kan ha berott på den mänskliga faktorn – innan olyckan skedde, släppte föraren ratten vid upprepade tillfällen trots att Autopilot-funktionen uppmanade honom att ha dem där. Tesla har också blivit stämda av tre kunder i Kalifornien som anser att Autopilot inte håller vad den lovar.
  • Volvo Cars har presenterat första familjen som ska testa automatiserad körning inom ramen för Drive Me-projektet. Waymo följde lite i Volvo Cars spår, och offentliggjorde sina planer på att låta vanliga kunder nyttja dess mobilitetstjänst med automatiserade bilar i Phoenix.
  • Lastbilssidan har mest uppmärksammats på grund av striden mellan Waymo/Google och Uber/Otto. Men utöver det har vi fått veta att Waymo utökar verksamheten och inleder testning av automatiserade lastbilar med fokus på att utveckla lösningar som möjliggör automatiserad körning på motorväg. Volvo Group har visat en något annorlunda tillämpning – en självkörande sopbil. Sedan har Einride utlovat en ny typ av lastbil som är helt självkörande – vi väntar med spänning på att se den.
  • Alltfler länder börjat tillåta testning av automatiserade fordon utan krav på att en förare ska sitta bakom ratten, så länge det finns en operatör som kan fjärrkontrolera fordonet. Som ett resultat av detta har fler tester med exempelvis självkörande bussar blivit aktuella.
  • Ikonen för självkörande fordon, Waymos Firefly, har gått i pension, och den kan vi framöver se endast på museer. Den kommer dock utan tvekan fortsätta pryda många presentationer.
  • Apple har bekräftat att de utvecklar autonoma system och kallat det hela ”the mother of all AI”, de har fått tillstånd för testning i Kalifornien och deras bilar har skådats ute i trafiken. Att AI är en viktig, och utmanande, komponent för automatiserad körning framgår också av flera nya samarbeten som fokuserar på AI.
  • Och den eviga diskussionen om automationsnivåer fortsätter…Är det nivå 3 eller 2,5? När är det nivå 5? Kopplat till den här problematiken, hörde jag häromdagen en undra: Automationen är till för att hjälpa människor. Varför då prata om nivåer och inte om vilka problem som tekniken hjälper människor med?

Senaste nytt och lästips

  • Skutt, skutt. Att identifiera och avståndsbestämma hoppande kängurur är svårt för Volvo Cars. Länk
  • Waymo lär sina bilar hur de ska interagera med utryckningsfordon. Länk
  • Polisen i Dubai ska testa självkörande övervakningsbilar utvecklade av Atsao Singapore Limited. Länk
  • Från 2019 kommer Volkswagen att införa pWLAN som standard på vissa modeller. Länk
  • Ett amerikanskt företag föreslår Hyperlane, ett körfält för automatiserade fordon. Länk
  • Toyotas nya Lexus LS som nyligenvisades i Japan kommer med en rad förarstödsfunktioner. Länk
  • Ford skapar ett nytt team som ska fokusera på forskning och utveckling inom robotik och artificiell intelligens. Länk
  • Nissans vision är inte att ersätta föraren, utan att förbättra förarens upplevelse med hjälp av automation. Länk
  • Trimbles dotterbolag Applanix i samarbete med universitet i Kanada kring positioneringssystem för automatiserade fordon. Länk
  • Intel-företaget Wind River och BlackBerry QNX är på frammarsch i Ottawa. Länk
  • MIT utvecklar drönare som kan både köra och flyga. Länk
  • MIT har också tagit fram en självkörande rullstol. Länk
  • Ertrac har släppt en ny version av Automated Driving Roadmap. Länk
  • TechEmergence beskriver vad som är på gång på den tunga sidan. Länk
  • KTH och VTI har tagit fram framtida scenarier för automatiserade fordon i Sverige. Länk
  • Nyfiken på hur automatiserade fordon kan hjälpa människor med funktionshinder? Den problematiken diskuteras i ett White Paper från Ruderman Foundation. Länk
  • Automatiserade fordon måste vara kooperativa. Länk
  • Jordbruken kommer aldrig bli som förr. Länk

Nyhetsbrev 327: autonom eller automatiserad?

Ursprungligen var rubriken för vårt nyhetsbrev ”Omvärldsanalys av autonoma vägfordon” men vi ändrade 2015 till ”Omvärldsanalys – Automatiserade fordon”. Anledningen var att begreppet autonom  (av grekiska autoʹnomos ’som lever efter sina egna lagar’, ’självständig’, av autoʹs ’själv’ och noʹmos ’bruk’, ’ordning’, ’lag’)  visserligen kan tolkas som att fordonen är självkörande, men inte till vilken grad (vilken SAE-nivå). Dessutom så kan det också tolkas som att fordonen behöver någon kommunikation med omvärlden vilket åtminstone jag tycker vore en för snäv definition med tanke på att framtidens fordon blir alltmer uppkopplade.

I dag har vi en rapport från Automobil-Elektronik-Kongresss 2017 och så skriver vi om resultaten från den senaste J.D.Powers-undersökningen och kopplingen till automatiserade fordon, om Nvidias samarbete med dels Autoliv/Volvo Cars/Zenuity, dels med ZF/Hella, om försök med trafikvarningssystem och automatiserade varuleveranser samt om Renaults vision för automatiserade fordon.

Trevlig helg!

Kvalitetsproblem med ADAS-system

Amerikanska marknadsundersökningsföretaget J.D. Powers har nu släppt sin årsrapport om nybilskvaliteten (mätt på 3 månader nya bilar) [1]. Noterbart att japanska märken som Toyota tappat placeringar; koreanska Kia toppar istället. Svenska Volvo (Cars) hamnar tredjen sist i listan.

Den positiva nyheten är att kvaliteten totalt sett aldrig varit bättre, i snitt 97 ”fel” per 100 bilar.

Den negativa nyheten är att den enda kategorin som försämrats är förarstödsfunktioner (ADAS) såsom adaptiv farthållning (ACC), filhållning, kollisionvarningsystem och kollisionsundvikande system samt system som varnar för objekt i döda vinkeln. Samtliga dessa byggstenar i kommande självkörande fordon.

Egen kommentar

Det är oroande om företagen springer alltför fort fram med ny funktionalitet utan att säkra kvaliteten – liksom i lagspel krävs både anfall och försvar. Om man misslyckas med kvaliteten i dessa relativt enkla funktioner så finns risken att kunderna inte heller får förtroende för de mer avancerade i självkörande bilar [2].

Källor

[1] Michael Wayland: Kia tops J.D. Power quality rankings amid shake-up, Automotive News 2017-06-21 Länk

[2] Joseph Dobrian: 2017 U.S. Initial Quality Study: New Car Quality at an All-Time High, J.D. Powers 2017-06-21 Länk

Automobil-Elektronik 2017

Rapport från tvådagarskonferensen Automobil-Elektronik-Kongress i Ludwigsburg, Tyskland, som arrangerades för 21:a gången.

Detta är en mötesplats främst för tyska fordonsindustrin och besöks alltid av elcheferna inom produktutveckling från biltillverkarna och de stora leverantörerna. Det är en mycket kamratlig atmosfär där första dagens program avslutas med punkten ”Gemensamt uttalande från fordonstillverkarna”, sedan går man till gemensam middag i ett gammalt ridhus. En av huvudtalarna Jensen Huang, grundare och VD för NVIDIA , kommenterade detta och sa att konkurrenter sitter i samma rum och öppet diskuterar framtidsstrategier, det skulle aldrig vara möjligt i hans bransch.

Klädkoden har varit kostym, vit skjorta och slips (ett handfull kvinnor i dräkt deltog). Men i år inledde moderatorn Mr Kellervessel, global el-chef hos Ford, med att ta av sig kavaj och slips ”eftersom det var så kvav värme”.

Dag två pratade Dr Michael Wurtenberger, BMW om den kulturförändring som fordonsindustrin måste genomgå mot en ledarstil som i mjukvaruindustrin med snabbhet, decentralisering och ”Fehlerkultur”. Han välkomnade att slipsarna var borta och en mer informell stämning på konferensen.

Dr Denner, VD för Bosch, var första talare. Bosch har 20 000 mjukvaruingenjörer, 50 % av deras produkter är uppkopplade och man investerar massivt i AI. Bilen blir hårt kopplad till molnet i ”Vehicle Cloud Computing”. Framtiden är mer flexibla samarbetsmodeller med öppna plattformar och allianser.

Dr Grote, SVP Electronics hos BMW, sa i sin presentation att produktiviteten i utvecklingen av programvara är för dålig. Alltför stor andel utvecklas av konsulter på uppdrag och återanvändningen är för dålig. ”Techplayers” i USA är bättre och har bättre marginaler. Industrin måste gå mot programvara som produkt och att köpa från specialister.

Young Sohn, President & CSO Samsung, som varit ansvarig för företagets mega-uppköp av Harman Kardon, ledande leverantör till fordonsindustrin. I Samsungs värld handlar det om samarbeten och storskalig ekonomi. Samsung är stor leverantör av komponenter till Apple. Det gäller att träffa vågorna, en del stora och andra små för att surfa på topp, som Young Sohn uttryckte det. Samsung har 36 000 anställda med doktorsexamen och 80 miljarder USD i cash. Avslutningsvis är Samsung öppna och långsiktiga.

Huang berättade om NVIDIAs arkitektur med grafikprocessorer som möjliggör att More´s lag kan fortsätta med 50% ökad kapacitet år från år. Vi går in i den 4:e datorrevolutionen, från mobila generationen till AI med extrema mängder data. Han beskrev hur AI och Deep Machine Learning kan användas för att dramatiskt snabba upp utvecklingen av självkörande fordon. Han avslutade med att berätta nyheten att Volvo Cars och Autoliv valt NVIDIA som partner.

Johann Jungwirth, CDO Volkswagen, förstärkte budskapet att det handlar om snabba loopar och AI. ”AI is eating the world” och att gå från kundorientering till användarupplevelse.

Egen kommentar

Klädkoder kan tyckas löjligt att kommentera, men det är symbol för mycket. Fordonsindustrin i Tyskland är ledande och kämpar för att behålla positionen, men frågan är om man klarar omställningen till att kunderbjudandet drivs av programvara. Alla är medvetna om att det krävsomfattande förändring.

Vem kommer att lyckas med plattformarna som alla vill ha? Standards inom fordonsindustrin har ofta börjat som ”Gemensamt uttalande” på denna konferens. I år ”fanns det inte tid” att utveckla ett gemensamt uttalande. Vi ser kanske en annan logik komma.

Nvidia i flera samarbeten

Volvo Cars, Autoliv och Zenuity fördjupar nu sitt samarbete med elektroniktillverkaren Nvidia [1].

Dels kommer man tillsammans att utveckla system för artificiell intelligens som kan uppfatta objekt, bedöma hotnivån och navigera säkert. Nyckeln är här att kombinera Nvidias AI-plattform med Volvo/Autoliv/Zenuitys mjukvara. Dels kommer man att gå vidare från bara forskning till att utveckla produktionslösningar.

Enligt VCCs VD Håkan Samuelsson kommer samarbetet att föra företagen till ledningen i den snabbrörliga marknaden för utveckling av nästa generations automatiserade bilar.

Volvo/Autoliv/Zenuity är förstås inte de enda som samarbetar med Nvidia. Även Bosch och Toyota hör till Nvidias kunder, och under veckan blev det känt att Nvidia inleder samarbete med ZF och Hella.

Samarbetet går ut på att utveckla AI-baserade teknologier för personbilar som kan certifieras med högsta säkerhetsbetyg enligt New Car Assessment Program (NCAP) [2]. Utöver det kommer samarbetet att adressera lösningar för kommersiella vägfordon och offroad-applikationer.

Källor

[1] Douglas A. Bolduc: Volvo, Autoliv deepen self-driving ties with Nvidia, Automotive News 2017-06-27 Länk

[2] Nvidia. Strategic Partnership to Bring NCAP Safety Solutions to Market. 2017-06-28 Länk

Trafikvarningar från Autodrive och NordicWay

Inom ramen for det brittiska Autodrive-projektet har en rad tester utförts på en testanläggning (Horiba Mira), och fler tester kommer att utföras i verklig trafik senare under 2017 och under 2018 [1].

Bland systemen som testats är varning för utryckningsfordon (Emergency Vehicle Warning), korsningsvarning (Intersection Collision Warning) och trafikinformation (In-Vehicle Signage). Principen är för dessa system är densamma: bilen varnar och informerar föraren via olika gränssnitt i bilen när en fara eller annan relevant information upptäckts. Många av dem är baserade på trådlöskommunikation mellan fordon och/eller infrastrukturen.

Autodrive utförs i samarbete mellan flera olika aktörer däribland Jaguar Land Rover, Ford och Tata Motors.

Liknande tester har också utförts på hemmaplan inom projektet NordicWay där bland annat Ericsson, Trafikverket, Volvo Cars och Scania deltar [2].

Här kan ni få en överblick över diverse system som demonstrerats inom Autodrive och NordicWay.

Egen kommentar

Inom kort kommer en ny liknande studie att inledas på hemmaplan. Av specifikt intresse är hur Volvo Cars automatiserade fordon som ingår i Drive Me-projektet ska kunna samverka med utryckningsfordon.

Källor

[1] UK Autodrive. UK Autodrive completes proving ground trials. 2017-06-22 Länk

[2] NordicWay. Länk

CargoPod kommer med matkassen

Inom ramen för det brittiska projektet GateWay håller matföretaget Ocado och teknikföretaget Oxbotica på att testa matvaruleverans med hjälp av självkörande små lastbilar i London [1].  Lastbilarna kallas CargoPod och är ganska små och kan leverera upp till 8 lådor med matvaror (jmf. med Ocados manuellt framförda lastbilar som kan leverera upp till 80 lådor).

Testningen kommer pågå i 10 dagar, och under den perioden kommer en förare att åka med i fordonet för att ta över kontrollen i fall att det skulle behövas. Dessutom följer en assistent med för att vid behov förklara till kunderna hur de kan hämta ut sina varor.

Ocado hoppas på att kunna sälja sådana lastbilar till livsmedelsbutiker världen över som en del av dess s.k. Smart Platform som är en plug-and-play webbaserad affär. På det viset kan små livsmedelsbutiker bli mer konkurrenskraftiga mot stora företag som Amazon.

Här kan se CargoPod in action.

Källor

[1] The Guardian. Ocado’s self-drive vehicle makes deliveries in first UK trials. 2017-06-27 Länk